Replik på debattartikel "Ska Sverige bli jämställt krävs det maktskifte" publicerad den 22 augusti.
"Jämställdheten kräver en ny liberal borgerlig regering. I den är Liberalerna garanten för att jämställdheten sätts i första rummet". Så skriver tre kvinnor (L) i EK/ST 22 augusti. Jag tvivlar inte ett ögonblick på den goda viljan och jag kan också hålla med om mycket av vad de beskiver av problem som måste lösas för att jämställdhetsarbetet skall gå vidare. Men är det inte lite väl kaxigt att påstå sig vara garanten för jämställdhet i det sällskap som ni nu hamnat i? För det första är det ju lite av "musen som röt" om man betänker hur styrkeförhållandena ser ut i förhållande till de övriga i den tänkta regeringskoalitionen.
För det andra, hur skall ni övertyga M, KD och SD att jämställdhetsfrågorna skall ligga högt på dagordningen? Finns det någon som förknippar något av de tre partierna med jämställdhetsfrågor? Hur skall ni trygga jobben och löneutvecklingen på den stora kvinnoarbetsmarknaden i vård, omsorg och skola tillsammans med moderaterna vars enda mål alltid har varit att sänka skatterna? Hur skall ni trygga rätten till abort, där KD slirar i debatten, eller en bra förlossningsvård så länge de missköter den ute i regionerna? Hur skall ni få SD att satsa på de utrikes födda kvinnor som ni menar halkat efter? SD vill aldrig kosta på invandrarna något, deras idé är att bli av med dem.
För mig, som i huvudsak ägnat mitt politiska liv åt kvinnofrågor, familjepolitiken och biståndet har det ofta varit lätt att samarbeta med Liberalerna. Liberalerna, eller Folkpartiet som det hette då, stod till exempel alltid för kvinnors rätt till arbete och barnens rätt till en bra förskola i en tid när alla andra borgerliga partier drev kravet på vårdnadsbidrag. När den stora striden om vårdnadsbidrag versus föräldraförsäkring utkämpades över decennier brukade jag tänka att Folkpartiet var det enda parti på borgarsidan som verkligen fattat vad jämställdhet är. Därför har det också varit en stor besvikelse att se Liberalerna välja samarbete med yttersta högern och hamna på fel sida i regeringsfrågan. Vi skulle kunnat gjort så mycket bra tillsammans!