Vi har, med stor beundran, tittat på när en grupp mycket skickliga stenläggare placerade sten för sten på den branta backen mot Kjulavägen, nedanför kvarteret Odensala. De lade sten efter sten intill varandra och knackade varje sten noggrant på plats så att de inte skulle rulla ner. Killarna låg på knä eller i andra obekväma ställningar timme efter timme, dag efter dag, vecka efter vecka. Det var ett tidskrävande arbete. Och resultatet var helt fantastiskt! (Se bilderna).
Till vår bestörtning kom det efteråt andra arbetare som hugger hål i den fina stenläggningen med spett och gräver bort runda hål samt placerade någon sorts runda järnplåtsavgränsningar i dem. Det ska visst bli träd där.
Vår bestörtning handlar inte om att det skall planteras träd i backen utan om en total brist på respekt för det fina hantverket. Varför har man inte från början ritat ut dessa rundlar i backen så att man inte bara kastade bort många timmars slit? Man visste väl från början att träd skulle planteras, eller?
Hur tänkte man?