När politiker smyger igenom impopulära förslag döljer man det med urtråkiga namn. När de andra partierna beslutar om att skuldsätta kommande generationer med 150 miljarder kronor går det under namnet ”Godkännandet av rådets beslut om systemet för EU:s egna medel för perioden 2021 och framåt”.
Bakom namnet döljer sig ett massivt skuldberg på över 7500 miljarder kronor – även kallat för coronafonden – maktförflyttning från Sverige till Bryssel och ett krav på att hårt arbetande svenskar ska finansiera generösa välfärdsprogram bland EU-länder som har sämre skötta ekonomier.
För Sveriges del innebär beslutet ett krav på att bidra med cirka 150 miljarder kronor, vilket motsvarar fem gånger så mycket som Polismyndighets budget. Pengarna ska bland annat finansiera spanska medborgarlöner, sydeuropéer som vill gå i pension innan de fyller sextio, och bidra till den redan existerande korruptionen i Östeuropa.
Detta betyder att svenska skattebetalare kommer få skicka fem miljarder konor till EU, varje år, under 30 års tid. Detta är pengar som kunde spenderats på svensk välfärd, bättre äldreomsorg och mer sjukvård.
Motståndet från de andra partierna är svagt. Både den socialdemokratiska regeringen, dess liberala stödpartier men även de övriga borgerliga partierna kommer att rösta ja till detta enorma skuldpaket. Sverigedemokraterna kommer däremot rösta nej. Nej till EU:s byråkratiska monster och nej till ansvarslösa politiker som skuldsätter kommande generationer.