Svar till debattartikeln "Jämställt samhälle skapas via plånboken" publicerad 5 mars.
Den 5 mars skriver tre moderatkvinnor, Josefin Malmqvist, Ewa Thalén Finné, Maria Gilstig, om den bristande jämställdheten mellan män och kvinnor.
Som exempel på en reform som gynnat jämställdheten nämner man Rut-avdraget.
De hänvisar till Riksrevisionens rapport när de skrivet att ”kvinnor med barn upp till tre år och som anlitat RUT ökar sina inkomster med mellan 5,1 procent och 16,6 procent”. Men just på den här punkten lägger Riksrevisionen in en brasklapp i sin rapport:
”Orsakssambandet är inte helt klart. Det kan vara så att de började köpa Rut-tjänster på grund av att deras inkomster hade ökat”, säger Anna Brink från Riksrevisionen
När Rut infördes sa man att det var för att underlätta för barnfamiljer att få ”livspusslet att gå ihop”.
Riksrevisionen visar i sin rapport att 70 procent av de som använder Rut inte ens har några hemmavarande barn.
Dessutom konstaterar man att det är de högavlönade som använder Rut mest. De som har så höga inkomster att de har råd att anlita städhjälp utan skattesubventioner.
Frågan man ställer sig: Vem städar hemma hos Rut när Rut städar hemma hos andra?
De närmare 6 miljarder Rut-avdragen kostar varje år kunde användas till bättre städning på skolor, sjukhus och andra ställen där städningen ofta brister.