Historiskt sett har strävan efter makt och kontroll över territorier varit en drivkraft bakom konflikter. Nationer och grupper har alltid krigat för att utöka sitt inflytande, kontrollera resurser eller säkra områden. Konkurrens om tillgångar som mark, vatten, olja eller andra naturresurser har historiskt lett till krig och konflikter.
Övertygelser, värderingar och ideologier kan leda till motsättningar och konflikter mellan grupper eller länder. Religiösa och ideologiska skillnader har varit en orsak till konflikter och krig. Krig kan också initieras för att säkra eller skydda ekonomiska intressen såsom handelsrutter, marknadstillgångar eller för att främja ekonomiska mål. Konkurrens om politisk makt och inflytande kan också vara en orsak till krig.
De allierades överbefälhavare under Andra världskriget, sedermera president i USA, Dwight D. Eisenhower, varnade 1961 för att ge det militärindustriella komplexet för mycket makt. Han sa att vi måste akta oss “för obefogat inflytande, oavsett om det eftersträvas eller ej, av det militärindustriella komplexet. Potentialen för katastrof om felplacerad makt uppstår, finns och kommer att bestå.”
Han fortsätter och menar att vi aldrig, genom detta, får “äventyra våra friheter eller demokratiska processer. Vi bör inte ta någonting för givet. Endast en vaksam och kunnig medborgarhär kan tvinga fram en korrekt sammanvävning av det omfattande industriella och militära maskineriet för försvar med våra fredliga metoder och mål, så att säkerhet och frihet kan blomstra tillsammans.”
Jag tror Eisenhower fick mer rätt än någon då, inklusive honom själv, kunde inbilla sig.
Sveriges nya Nato-anpassade militärbudget för 2024 uppgår till 119 miljarder kronor, vilket är 20 procent mer än all Sveriges utbildning och universitetsforskning. Sveriges vapenexport uppgick 2022 till drygt 15 miljarder kronor och många påstår att vapenindustrin globalt nu är så omfattande och genererar sådana vinster, att krig och konflikter har blivit ett måste för att hålla denna industri igång.
Anledningarna för krig tycks ha förändrats genom historien och drivs nu av det militärindustriella komplexet. Ett intressant exempel är Iran-Irak-krigen på 1980-talet där USA försåg båda sidor med vapen. Den enda vinnaren i Vietnamkriget sägs vara det militärindustriella komplexet. Och så vidare.
År 2023 har kvartalskapitalismen segrat och inget är viktigare än kortsiktiga vinster. Det intressanta i den här ekvationen är att få saker är så lätta att skapa som konflikter och vi kan aldrig överskatta det militärindustriella komplexets lobbyism för krig och konflikter.
Vi har alltså skapat en situation i den globala politiken där paraplyförsäljaren kan skapa regn, där plogbilsägaren kan få det att snöa och där restaurangägaren kan skapa hunger.
Resultatet är miljoner människors lidande och död; barn dör och får sina lemmar bortsprängda. Men det är den vägen vi har valt – vi har valt att pengar ska vara viktigare än människor – det är ingen naturlag, vi har valt det!