Förbättra kvalitén på skolmaten

Signaturen Matkritisk har synpunkter på skolmaten i Streängnäs. På bilden pasta med rå tomatsås och burrata.

Signaturen Matkritisk har synpunkter på skolmaten i Streängnäs. På bilden pasta med rå tomatsås och burrata.

Foto: Janerik Henriksson/TT

Insändare2023-10-05 06:01
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Vi läser om att SD föreslår att införa köttbullar och makaroner på skolmenyn varje dag så att eleverna kan äta sig mätta och orka med skoldagen. Ganska drastiskt men kanske en sista utväg. Måltidschefen ser det som en inbjudan till dialog och att nu ska äntligen barnen tillfrågas, med hjälp av kommunens lokala barnombudsman. Med andra ord - skolmaten i Strängnäs har stora problem. Detta är inget nytt och det har debatteras i många år. Varför kommer vi ingen vart? Varför är elever och föräldrar missnöjda med kommunens storkök? Jag har sagt det förr och säger det igen - dålig kvalité på maten. 
Om man ska följa klimatmål och därför väljer att servera mer vegetariskt så måste det vara god och vällagad mat om man ska få barn att äta. 
Tyvärr faller det på just den punkten. Varje vecka hörs synpunkter kring smaklösa rätter, överkokta eller ej färdigkokta tillbehör (ex potatis och pasta), konstig konsistens och ett torrt och snålt utbud. Till korvstroganoffen serveras matvete istället för ris vilket är en besvikelse för många. Klimatmål i all ära men om barn inte äter maten så blir det ett annat problem. Måste exempelvis riset tas bort helt? Den mat som serveras är ofta inte den mat som barnen är vana vid och som äts hemma i familjen. Ja vi behöver äta mer växtbaserat (jag gör det själv) men de flesta yngre barn äter inte så och det är ofta generellt svårt att få dem att äta allt. Ska det verkligen vara skolans uppgift att uppfostra dem i ett nytt sätt att äta? På bekostnad av att de inte får i sig tillräckligt med energi för att orka skoldagen. Kanske vore det lämpligare att införa denna typ av kost på gymnasiet som tidigast? Det krävs en mognad för att ta till sig vissa smaker, konsistenser och produkter. 
Redan före införandet av den mer växtbaserade kosten fanns dock problemet med den bristande kvalitén. De skolor som hyllas för sin mat är de där maten lagas på plats. Där erbjuds ofta flera rätter med bättre råvaror och det är vällagat och fräscht. Storkök är inte det optimala och här behövs mer entusiasm för maten samt mindre slarv med hur den tillagas, speciellt som den ska transporteras. Kommunen behöver se över detta samt sätta till mer pengar för måltider och dess råvaror. Strängnäs har länge legat bland de lägsta när det gäller hur mycket (= lite) pengar man lägger på skolmaten bland kommuner i landet. När kommer prioriteringen och förändringen?

Matkritisk