Den 16 april 1771 undertecknades det dokument som blev av mycket stor betydelse för den lilla staden Eskilstuna. Det innebar att vem som helst fick etablera sig som hantverkare i järn- & metallhantering i Fristaden. Inget skråtvång, inga tullar och inga skatter.
En stadsplan upprättades med indelning i vinkelräta kvarter. Varje kvarter indelades i åtta tomter. Varje tomt innehöll ett bostadshus för smeden med familj, en smedja intill och ett fähus för smedens ko, kalv och gris. Dessutom fanns en kålgård där man odlade kål, rovor m.m.
Nu finns inte mycket kvar av Fristaden. Man har använt sig av uttrycket ”Den stolta Fristaden” men jag vill påstå att inte många kände till vad Fristaden betydde. Om det byggs stora hus på det lilla område som finns kvar av Fristaden försvinner förståelsen hur det kan ha sett ut en gång. Smedbostaden i hörnet av Nygatan och Bruksgatan och smedjan måste självklart vara kvar. Ett fähus ska till och glöm inte kålgården. Den kunde användas av intresserade stadsodlare under ordnade former. Området skulle på ett pedagogiskt sätt visa Fristaden.
Försvinner Fristaden försvinner också den viktiga pusselbit som fanns mellan Radermachers smedjor och Gevärsfaktoriet. Man skulle tappa förståelsen för stadens utveckling.
Nästa år fyller Fristaden 250 år och det vore väl något att fira!