Grundskolan är inte designad för barn med ADHD

Skolan fyller en oerhört viktig roll för att alla barn, oavsett bakgrund och förutsättningar ska få de kunskaper och färdigheter de behöver för vuxenlivet, skriver Marielle Lahti och Mohamed Abdukani, gruppledare MP Eskilstuna.

Skolan fyller en oerhört viktig roll för att alla barn, oavsett bakgrund och förutsättningar ska få de kunskaper och färdigheter de behöver för vuxenlivet, skriver Marielle Lahti och Mohamed Abdukani, gruppledare MP Eskilstuna.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Insändare2022-10-27 21:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Skolan fyller en oerhört viktig roll för att alla barn, oavsett bakgrund och förutsättningar ska få de kunskaper och färdigheter de behöver för vuxenlivet. Med anledning av den internationella informationskampanjen, ”ADHD Awarness Month” som pågår under oktober vill vi belysa de förändringar vi menar krävs för barn med ADHD och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) i skolan idag. Skolan behöver ett rejält perspektivskifte, i grunden. 

Skolan har en enormt avgörande roll för våra barn och ungas framtid. Forskning visar att genomgången grundskola är den enskilt viktigaste faktorn när det gäller socioekonomisk situation och mående längre fram i livet. Skolan har också ett kompensatoriskt uppdrag som innebär att det i utbildningen ska tas hänsyn till elevers olika behov och förutsättningar. Trots detta och trots att undersökningar visar att dagens grundskola inte är designad för till exempel barn med ADHD, får många barn med funktionsnedsättningar ofta inte det stöd de behöver. Den största orsaken till detta är okunskap.

I många fall kommer föräldrar och skolpersonal inte överens, vilket innebär att det i slutändan blir skolans rektor som bestämmer vilket stöd en elev kan få, om en elev ska få resurs, eller om det ska skapas mindre elevgrupper. Detta ställer stora krav på en rektor. För att säkerställa att barn får det stöd de behöver och öka kunskapen som krävs för detta vill vi införa obligatoriska utbildningar för rektorer, bland annat inom NPF men även generellt om särskilda behov hos elever. 

Men vi vill i grunden också se ett fokusskifte i skolans verksamhet, ett fokusskifte där perspektivet byts från att verksamheten ska anpassas till barn med särskilda behov till att bygga skolor och miljöer som fungerar för alla och som därmed gör anpassningarna onödiga. Det är på grund av hur skolsystemet idag är byggt och anpassat enligt de normer vi upprätthåller som barn med särskilda behov skiljer sig från normen och behöver särlösningar. Genom att bygga skolor enligt principen om universell utformning vill vi skapa möjligheter för fler elever att nå skolans mål.

Det handlar om att redan från början skapa lösningar som fungerar för så många som möjligt, med tillgängliga lärmiljöer, klasser med varierande storlekar eller särskilda undervisningsgrupper. Många vittnesmål inom skolan och från pedagoger talar för att det som är bra för barn med särskilda behov också är bra för alla andra barn. Det är alltså den utgångspunkten vi behöver och måste ha, för alla barns rätt att klara skolan. Att tänka rätt från början lönar sig i längden. 

Marielle Lahti och Mohamed Abdukani, gruppledare MP Eskilstuna