Tidöpartierna höll presskonferens häromdagen (för femtielfte gången?) och meddelade att nu ska en sedan länge utlovad utredning dras igång. Olika styrmedel för att minska de fossila utsläppen från framför allt trafiken ska utredas.
Både klimatministern och SD:s representant betonade gång på gång att det ingår i direktiven att åtgärderna inte får upplevas som en belastning för befolkningen.
Nästan samma dag framträdde en djupt oroad FN-chef och sa att mänskligheten nu befinner sig vid avgrundens rand. Om utsläppen av växthusgaser fortsätter i oförändrad takt så går vi mot en global temperaturstegring på tre grader i slutet av det här seklet. Det innebär att stora delar av klotet blir obeboeliga.
Klimatforskare beskriver att den nuvarande globala temperaturökningen på 1,2 grader är den högsta på flera miljoner år. Extrema väderhändelser kommer slag i slag, senast i Spanien, där osannolika regnmängder medfört död och materiell förstörelse.
Men den svenska livsstilen får alltså inte rubbas? Hjulen måste snurra på och ökad konsumtion är vår nya religion.
De flesta av oss har nog svårt att föreställa sig den nya värld som våra barn och barnbarn blir tvungna att anpassa sig till. Men våra ledande politiker? Kan man inte begära att de lyssnar på larmrapporterna och presenterar en politik som på allvar tar sikte på att rädda framtidens klimat?
Det effektivaste sättet att minska utsläppen av växthusgaser från trafiken är att göra bensin och diesel mycket dyrare. Det vet politikerna mycket väl och vi måste kräva att våra folkvalda vågar förklara detta. Nu finns lyckligtvis en idé som kan mildra effekten, och som kallas "Avgift och utdelning". Alla pengar från en sådan prishöjning, som införs för klimatets skull, ska betalas tillbaka till befolkningen så att alla månadsvis får varsin lika stor andel. Gärna dock justerat så att folk bosatta i glesbygd får en ökad andel. Ett tips till styrmedelsutredningen är att granska hur detta upplägg redan fungerar i Kanada och Österrike.