Avsikten är att denna åtgärd på lång sikt skall stöda de mänskliga rättigheterna och förbättra situationen i den aktuella staten. Men eftersom humanitär intervention tjänar ett gott syfte, det vill säga återuppbyggnad av en fallerad stat, så blir det ändå legitimt. Om FN:s säkerhetsråd skulle ge sitt samtycke skulle det kunna betraktas som lagligt, vilket endast sker när fred och säkerhet kräver det. Man kan tolka humanitär intervention som stabilitet kontra rättvisa eller stabilitet kontra mänskliga rättigheter.
Bör stater kunna hänvisa till statssuveränitet eller kulturella särdrag när det gäller påtryckningar från omvärlden angående brott mot mänskliga rättigheter? Eftersom detta tvång inskränker på statens suveränitet kan inte detta alltid betraktas som lagligt. Realister, liberaler och konstruktivister har olika synsätt på bruket av våld och hur man legitimerar detta. Det finns dock regleringar och i och med dessa förbud mot vilka typer av våld som är tillåtna. Det är inte tillåtet att hämnas eller stöda andra stater som syftar till att föra krig mot andra stater. Det råder vedergällningsförbud och självförsvar är tillåtet. Självförsvar kan vara både nära föregripande vid nära förestående hot och förhindrande självförsvar som skall förhindra en händelse längre in i framtiden.
Vår syn på internationell rätt påverkas av vår roll som realister, liberaler eller konstruktivister. Där av är humanitär intervention mer eller mindre ett bra sätt att främja mänskliga rättigheter. Realister, som inte ser problematiken i att säkerställa en konflikt i en stat skulle utan tvivel kunna se förmånerna i militär intervention. En liberal skulle förespråka en mer diplomatisk attityd och försöka hitta andra utvägar, till exempel via handel. Denna betydligt mer humana syn från liberala värderingar lägger större vikt vid individerna inom den berörda statens överlevnad medan realisterna finner det acceptabelt med ett mindre antal civila förluster för att rädda den stora massan vid humanitär intervention. Konstruktivister, som bara ser till handlingar som redan begåtts och varken betecknas med en så pessimistisk eller positiv syn som realisterna eller liberalerna har, skulle antagligen lägga sin tilltro till vilket som.
Om man ska besvara frågan huruvida fördelarna överväger nackdelarna måste vi först göra en bedömning av innebörden av dessa begrepp. Det är visserligen en fördel att återuppbygga en fallerad stat, men är det värt det på bekostnad av delar av dess civila befolkning? Det som med humanitär intervention för vissa är positivt kan för andra vara negativt, beroende på om du ser det som realist, liberal eller konstruktivist. Beroende på om du ser det från en stats, det internationella samfundets eller en individs perspektiv.
Rasmus Orsén
statsvetare