Hur behandlas gamla i Eskilstuna – är det mänskligt?

Till våra kommunpolitiker. Aldrig trodde jag att det skulle vara så fruktansvärt illa att bo här i Eskilstuna när man blir gammal, skriver signaturen "Dotter till en älskad mamma som gråter och känner sig otrygg".  Personen på bilden har ingen koppling till insändaren.

Till våra kommunpolitiker. Aldrig trodde jag att det skulle vara så fruktansvärt illa att bo här i Eskilstuna när man blir gammal, skriver signaturen "Dotter till en älskad mamma som gråter och känner sig otrygg". Personen på bilden har ingen koppling till insändaren.

Foto: Martina Holmberg / TT

Insändare2021-09-24 21:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Till våra kommunpolitiker. Aldrig trodde jag att det skulle vara så fruktansvärt illa att bo här i Eskilstuna när man blir gammal. 

Det hela började med att mamma började tackla av och inte kunde ordna med lunch själv. Kontaktade biståndshandläggare, hade telefonmöte, mamma skulle få matleverans varje dag. Det som inte framgick var att den kunde levereras mellan 11.00 och 13.30. Rätt jobbigt för en dam på 90 år att sitta och vara osäker på att få någon mat i 2 ½ timme när det var som värst? Skulle ni acceptera det?

Efter massor av telefonsamtal fick jag igenom att vanliga hemtjänsten, som vid det laget också behövdes, skulle ta med mat. Vilken lättnad. Det funkade ett tag… Plötsligt fanns ingen mat till mamma. Då fick jag förklaringen att köket inte fungerar så bra. Vi fyller i matsedel val för två veckor i taget. Idag fick mamma grannens lunch. Skulle ni accepter det?

Mamma och jag började prata om äldreboende och var hon skulle kunna tänka sig att bo. Nästa överraskning. Man kan inte ställa sig i kö och man kan inte välja. Skulle ni acceptera det? 

Svaret jag fick var att först måste man ha utnyttjat hemtjänsten fullt ut. Då undrar jag vad som menas med fullt ut? Ibland känns det som att jag måste ta tjänstledigt för att ta reda på svaren. I fredags kom jag till mamma, diskbänken var full av disk, hennes tandborste stod i hennes kaffekopp, nattlinnet var slängt på kökssoffan.

Soppåsarna var överfulla och plastlådorna från lunchen var inte ursköljd, det började lukta illa. I badrummet låg det smutstvätt på golvet liksom i tvättstugan. Någon hade bäddat mamman säng med en linneduk som underlakan. Just i den stunden efter en hel arbetsvecka kände jag mej gråtfärdig. Skulle ni acceptera att städa efter hemtjänsten efter att ha betalt maxtaxa?

Att kunna välja är det något skamligt på något sätt? Alla ska tydligen ha det lika dåligt och de som levererar tjänsterna vi betalar för behöver inte anstränga sig ett dugg eftersom det inte finns några alternativ. Ska våra äldre behöva stå ut med detta?

Varför ska jag som anhörig behöva ha sex olika kontakter? För att få till detta elände så bra som möjligt ska jag som anhörig sköta kontakten med samtliga inblandade. Det är 1. Biståndshandläggare. 2. Enhetschef. 3. Planerare. 4.Hemtjänstpersonalen. 5. Samordningssköterska på VC. (den senare för att få ett läkarintyg något sort egenintyg) som går ut på att hemtjänstpersonalen ska få tillåtelse att påminna mamma om att ta sin medicin en gång om dagen från dosetten som jag fyllt på. 6. Tvätten, det tillhör serviceenheten och det är det enda som fungerar perfekt. Är detta rimligt?