Hur förebygger vi segregering i skolan?

Skolsegregationen har varit ett hett ämne senaste veckan. Vad segregation egentligen betyder är inte hugget i sten men låt oss definiera det som en brist på sammanhang där medborgare med olika bakgrunden kan träffas. Skolan är vår största integrationsarena men det är sällan utbildningsministern Anna Ekström som får frågorna om berör integration. Men nu ska vi hålla oss till Eskilstunas problem.

I Eskilstuna har vi flertalet skolor som kan definieras som segregerade. Lagersbergsskolan och Fröslundaskolan är två väldigt bra exempel på segregerade skolor. Lagersbergsskolan får dock in elever från medel/högklass socioekonomiska området Mesta i årskurs fyra då Mestaskolan endast har klasser upp till årskurs tre. Integrationen börjar där och då, i Lagersberg, i årskurs fyra. Fröslundaskolan har det dock tuffare där de flesta elever är just från området Fröslunda, ett segregerat område utan en känsla av sammanhang med det etablerade samhället.

Dagens samhällsproblem kommer att fortsätta långt in i framtiden om vi inte redan idag börjar integrera våra barn. Integration är något hela samhället vinner på. För er som undrar vad integration innebär kan vi definiera det som att de segregerade grupper/individer får rätt verktyg, tillräckligt med krav, rätt förutsättningar och en arena där processen för individen kan ske till att komma in och känna sig som ett av det etablerade svenska samhället som vi har. Makthavarna behöver ta till nya metoder, tänka i nya banor och definiera problemet för att sedan kunna arbeta mot en ljusare framtid.