LÀnge var Socialdemokraterna det parti som balanserade makten mellan arbetare och arbetsgivare och bidrog till uppbyggandet av det svenska folkhemmet. Hur hade vÄrt samhÀlle gestaltats frÄn 1930-talet och framÄt om konfrontationen i à dalen 1931 aldrig hade Àgt rum, om arbetarna hade vikt sig och sagt, vi ger oss, ni fÄr bestÀmma vÄra löner och arbetsvillkor?
Denna konfrontation blev startskottet för folkhemsbyggandet och framtvingade en rad trygghetsreformer som lade grunden för det breda vÀlfÀrdssamhÀlle som varade fram till 1980-talet. Sedan hÀnde nÄgot.
I dokumentÀren "LönesÀnkarna" som sÀndes i tv för cirka tio Är sedan framgÄr att Socialdemokraterna inför valet 1982, tÀnkte driva samma idé som högern. De vann valet efter sex Är med borgerligt styre. Idén var att höja vinsterna genom att sÀnka lönerna. Fram till 1990-talskrisen hade vi fortfarande ett brett vÀlfÀrdssamhÀlle dÀr alla som kunde stÄ pÄ benen hade ett arbete att gÄ till, och fÄ blev sjuka av det.
Nu lever vi i en lĂ„tsasdemokrati dĂ€r Sverige Ă€r en lydstat i den Europeiska Unionen och man stĂ€ller alla EU:s arbetare mot varandra dĂ€r de likt strejkbrytarna i Ă
dalen 1931 kan resa runt och bjuda under varandra löne- och arbetsvillkorsmÀssigt. I arbetarklassens vardag finns inte lÀngre nÄgon demokrati eller yttrandefrihet i ett Sverige dÀr riksdagspartierna stÀndigt skapar konkurrens om jobben, i stÀllet för att skapa jobb Ät de arbetslösa. Politiken har bara en enda agenda, att sÀnka arbetets vÀrde och pÄ arbetsplatserna existerar endast tystnadskultur, maktlöshet och repressalierÀdsla.
Kan det direktdemokratiska partiet "Knapptryckarna" som stÀller upp i riksdagsvalet ge arbetarklassen makten tillbaka? Det borde pÄ sikt vara möjligt under förutsÀttning att den nya folkrörelsen kommer att uppta mer Àn 50 procent av riksdagsmandaten, eftersom de mÀnniskor som sÀljer sitt arbete rimligtvis mÄste vara betydligt fler Àn de som köper arbetet.