Eskilstuna-Kuriren 18/10 skriver på ledarplats om hur fel det är att man lägger ner kolloverksamheten i kommunen och visst har Kuriren rätt! Men man får inte glömma att barnen har fått visitationszoner, kameraövervakning och en effektiviserad skola som levererar lovvärda vinster till riskkapitalister i utlandet och även lite mindre arbete för att klara betygen. Hur har dom mage att klaga?
För det är ju som Göran Gredfors (M) helt riktigt påpekar att när pengarna är slut så är dom det, eller som kollegan Svantesson (finansminister) i en intervju med Dagens ETC 27/8 säger om nedskuren välfärd: ”pengar är ju inte allt”.
Skattesänkningar för rika är viktigare sett ur klassiskt högerperspektiv så statsministern kommer att arbeta hårdare nu när skatten minskar med typ 50 000 om året, en morot att längta till även för vårdpersonal i hemtjänsten som går och slackar.
Samtidigt är det något krumt med systemet som möjliggör att alla pengar som kompenserar välfärdssystemen för inflationsdrivna kostnader tillåts benämnas satsningar. Men detta nyspråk är fler än Svantesson skyldiga till och just nu "satsar" regeringen inte på kollon utan på andra saker som skattesänkningar och polisiära insatser. Det är demokrati och det är så det är ställt.
Man kan elakt raljera om detta och säkert få något mothugg från lokala politiker om olika konton och begränsningar i den lokala maktens räckvidd. Visst! Det är sant att det på något plan ändå är som det är när man når en kommunal nivå. Men vad som fortfarande kvarstår är det intellektuella glappet som föreligger i ett resonemang som det Gredfors för, och det finns ett starkt samband mellan den politik som i dag drivs av regeringen.
Den hjälplösa verklighet som Gredfors uppfattar som beklaglig, när man trots smärta måste lägga ner kolloverksamhet, framstår som aningen ohederlig om man tänker efter lite.
Hur det nu än är så har vi valt att ge den nuvarande regeringen och kommunledningen mandat och således har vi också bestämt i god demokratisk ordning att barnen inte behöver gå på kollo.