Replik på BUNs ordförande Maria Ehrnfelts insändare i EK 22/1 -20.
Skolfrågans allvar I Strängnäs gör att en räddningsplan som Skolutvecklingsprogram 2023 inte får ha en karaktär av önskelista och sakna åtgärder och tydliga mål. Den skall ha sådan kvalité att den säkerställer framgång i krisens lösning. Finns till exempel specifika mål kan ansvariga stämma av om man är på rätt väg.
Ett tråkigt tecken på problemets vidd är att BUNs ordförande Maria Ehrnfeldt (m) i svaret till oss inte nämner eleverna med ett ord. Inte heller deras lagliga rätt till en bra skola. Missförstå oss inte, vi tycker det är bra med fina samtal, att man jobbar mycket och har viktiga möten. Men eleverna går fortfarande i en krisande skola. Vi ser varken kommunstyrelsens ordförande (KSO) Jacob Högfeldt (m), Maria Ehrnfeldt eller kommunledningen kriga för sina elever. Istället är de upprörda över att vi påpekat att de inte levererar. Och från koalitionspartnern, Socialdemokraterna, är det tyst som i graven.
KSO Jacob Högfeldts pekar som vanligt neråt, frånsvär sig allt ansvar och hänger ut BUN. Sedan majoriteten tillträdde 2014 har resultaten i de kommunala skolorna gått ner och Strängnäs spelar i bottenligan. Uppenbarligen klarar inte BUN sitt uppdrag. Då faller det politiska ansvaret på KSO Jacob Högfeldt. Han bestämmer BUNs budget och tillsätter dess ordförande, han tillsätter kommundirektören som i sin tur tillsätter utbildningschefen. Arkitekten bakom misslyckandet i Strängnäs kommunala skolor kan inte vara någon annan än KSO Jacob Högfeldt.