Jag tror mer pÄ Friskis & Svettis Àn pÄ gud

Skribenten Àr mycket nöjd med sin manuella isskrapa och ser ingen anledning att införskaffa en elektrisk, trots att den pÄstÄs vara "guds gÄva" till isiga bilrutor.

Skribenten Àr mycket nöjd med sin manuella isskrapa och ser ingen anledning att införskaffa en elektrisk, trots att den pÄstÄs vara "guds gÄva" till isiga bilrutor.

Foto: Pontus Lundahl (TT)/Rolf Waltersson

InsÀndare2024-12-12 05:51
Det hĂ€r Ă€r en insĂ€ndare. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Jag har ett nÀst intill sjukligt intresse för reklam. Jag studerar reklam som vÀller över oss, i tv, sociala medier, tidningar och pÄ reklampelare i vÄr offentliga miljö.

Men det Ă€r inte för att jag gillar reklam – tvĂ€rtom. Reklam Ă€r oftast vilseledande, förförisk och falsk.

Jag försöker dÀrför analysera filmer, bilder och texter för att lista ut vad det Àr för psykologiska strÀngar man spelar pÄ för att nÄ in i vÄra hjÀrnor för att styra och manipulera oss.

Hur mycket det satsas pĂ„ reklam Ă„rligen Ă€r inte helt lĂ€tt att fĂ„ fram. En siffra Ă€r 50 miljarder, Ă„r 2022. Andra siffror pekar pĂ„ upp mot de dubbla. Enbart reklamen för spelmarknaden uppgick till 3,4 miljarder 2022. Och 15 sekunders reklam i TV4 kostar 250 000 kronor. Betydligt mera om reklamen visas i till exempel pausen under landskamp i fotboll – dĂ„ det ofta Ă€r just spelreklam som visas.

Oavsett om det ”bara” Ă€r 50 miljarder, eller Ă€nnu mer, sĂ„ Ă€r det ytterst vi konsumenter som betalar, för reklamkostnaderna Ă€r naturligtvis inbakade i priset.

Inför Black Friday granskade jag noga alla ”fantastiska” erbjudanden i en dubbelsidig annons i en tidning. DĂ€r fĂ„r jag syn pĂ„ ”elektrisk isskrapa -50 %”. Jag gnuggade mig i ögonen. Elektrisk isskrapa, Ă€r det 1 april? Ett aprilskĂ€mt som smugit sig in med hjĂ€lp av en AI, en konstgjord intelligens som fĂ„tt fnatt?

Jag kollar upp. JodĂ„, det finns batteridrivna isskrapor i olika fabrikat och modeller till priser som varierar frĂ„n nĂ„gra hundralappar upp till över 1 000 kronor.

Fördelen med batteridriven isskrapa Ă€r ”man slipper skrapa sjĂ€lv. PĂ„ bara nĂ„gra minuter har man isfria rutor utan anstrĂ€ngning”. Dessa elektriska isskrapor har dessutom en ”modern design”.

Det Àr skillnad mot de vanliga manuella isskraporna som man kan fÄ gratis pÄ nÄn bilverkstad eller frÄn andra företag.

Nackdelen, enligt reklamen, Ă€r att med den manuella isskrapan ”mĂ„ste du göra jobbet sjĂ€lv vilket Ă€r bĂ„de utmattande och tidskrĂ€vande och innebĂ€r oftast vĂ„ta och kalla hĂ€nder”.

SjÀlv har jag nÄgra manuella isskrapor, bland annat en frÄn Friskis & Svettis. NÀr jag anvÀnder den blir det som ett extra trÀningspass. Man fÄr bÄde rena rutor och lite motion.

Nu Àr det lustiga i krÄksÄngen att det ocksÄ finns test dÀr man jÀmfört elektriska isskrapor med de manuella.

Testresultatet, som man kan se i ett filmklipp pÄ YouTube, visar att den gamla hederliga manuella plastskrapan Àr vida överlÀgsen de elektriska.

De elektriska krÀver dessutom mycket mera i arbete och material att tillverka. Dessutom har de litiumjonbatterier som skapar miljöproblem bÄde vid tillverkning och nÀr de ska skrotas. En del batterier hamnar i Ätervinning, men mÄnga hamnar i naturen.

SĂ„ jag föredrar min Friskis & Svettis-skrapa, trots att jag ”mĂ„ste göra jobbet sjĂ€lv, blir utmattad och fĂ„r vĂ„ta och kalla hĂ€nder”.

”KĂ€rcher slĂ€pper guds gĂ„va till isiga bilrutor”, skriver Teknikveckan. DĂ€rför har jag nu Ă€nnu en anledning att tro mera pĂ„ Friskis & Svettis Ă€n pĂ„ gud.