I september för 100 år sedan fick kvinnor för första gången rösta i ett riksdagsval. Efter mångårig kamp där Liberala rösträttskvinnor så som Elin Wägner och Anna Whitlock varit pådrivande drevs rösträttsreformen till slut igenom.
Idag ser vi kvinnlig rösträtt som en självklarhet, men jämställdheten har aldrig kommit gratis – varken då eller nu. Alla var inte entusiastiska inför rösträttsreformen. Det fanns riksdagsmän som hävdade att kvinnors hattar skulle skymma sikten i Riksdagen och att kvinnor på landet inte kunde bege sig till vallokalen då de behövdes “för tillsynen av barn och kreatur”.
Liberala Kvinnors föregångare har kämpat för frihet och feminism i över 200 år. Vi har drivit fram reformer som gjort skillnad för jämställdheten på riktigt, så som att kvinnor inte ska kunna avskedas på grund av graviditet eller giftermål, pappamånader, avskaffad sambeskattning och mycket därtill.
Idag står vi inför helt andra utmaningar än vad våra föregångare gjorde, så som att stänga pensionsgapet, stoppa mäns våld mot kvinnor, åtgärda bristerna i förlossningsvården samt stoppa och utrota hedersförtrycket.
Nu som då finns det motstånd, men vi ger oss inte. Vi kommer att fortsätta kämpa för frihet och feminism varje dag. “Det måste finnas kvinnor, modiga och behjärtade nog att våga stå för en mening även om den inte är populär, men som kanske är ämnad att prägla en kommande tid” sa Elisabeth Tamm, liberal riksdagspionjär från Julita. Elisabeths ord klingar lika sanna 100 år senare.