Konflikten är inte religiös

I insändare ”Fördömer Azerbajdzjans attacker mot civilbefolkningen” publicerad i Eskilstuna Kuriren den 19 oktober 2020 kommer författarna med felaktiga synpunkter om konflikten i Nagorno-Karabach. Författarna försöker om och om igen skapa en bild av religiösa konflikten i Nagorno-Karabach. 
Azerbajdzjan är en sekulär stat som inte lägger religiösa värdegrunder varken i inrikes som utrikespolitiken. Påven Franciscus i sitt tal under hans andra besök till Azerbajdzjan den 2 oktober 2016 underströk ”goda relationer mellan muslimer, katoliker och judar i Azerbajdzjan och dess betydelse för fredliga samexistensen och freden över hela världen. I kriget är det alltid civilbefolkningen som lider mest. 
Sidorna anklagar varandra för att utsätta risker för civilbefolkningen. För senaste tragiska attacken utsättes civilbefolkningen i näst största azerbajdzjanska staden Gandja som ligger 50 km utanför krigszonen. Attacken resulterade i att 27 civila människor gick miste sina liv. För att kunna förstå och hitta möjliga lösningar till konflikten måste man vända sig till gällande folkrättsliga bestämmelser relaterade till konflikten nämligen resolutionerna i FN:s säkerhetsråd: Nr. 822 (30 april 1993), Nr. 853 (29 juli 1993, Nr. 874 (14 oktober 1993), Nr. 884 (12 november 1993), samt en i FN:s generalförsamling: Nr. 62/243 (25 april 2008). Samtliga resolutioner i säkerhetsrådet kräver ett omedelbart upphörande av stridigheterna och tillbakadragande av de armeniska styrkorna från Azerbajdzjans territorium, inklusive Nagorno-Karabach.