Den ojämlika vården har debatterats på längden och tvären de senaste åren, inte minst inför valet. Men vården omfattar inte bara utredningar, diagnoser och läkemedel, utan även rehabilitering. Reumatikerförbundets medlemmar bekräftade i en nationell undersökning (2022) att möjligheterna till rehabilitering varierar stort beroende på bostadsort. Flertalet som svarade har en aktiv sjukdom som påtagligt påverkar deras liv, de har haft sin diagnos relativt länge och bör därför vara välinformerade och ha en skriftlig hälsoplan. Det var dock bara 16 procent som svarade ja på frågan om de får tillräcklig med information från vården om vilka rehabiliteringsinsatser som finns. Majoriteten uppgav att rehabilitering på ett avgörande sätt förbättrar deras livskvalitet och möjligheter att klara sitt vardagsliv, men hela 60 procent sa att de överhuvudtaget inte har fått tillgång till rehab de senaste fem åren.
I juni fick Socialstyrelsen i uppdrag att undersöka möjligheterna att ta fram nationella riktlinjer för habilitering, rehabilitering och hjälpmedel. Att frågan nu utreds är bra, men riktlinjerna måste också komma på plats och implementeras. Reumatikerförbundet vill också att alla kommuner tillsätter en medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR), som i juni 2020 bara fanns i 85 av landets 290 kommuner. Dessutom behöver varje region ta fram en plan för vård av kroniskt sjuka som bland annat omfattar uppföljningar av de vårdförlopp och riktlinjer som redan finns.
Katrineholm i oktober
Monica Holmner, ordförande Reumatikerförbundet Riksföreningen för systemisk skleros