En medelinkomsttagare i Strängnäs kommun betalar drygt 3.000 kronor per år i kyrkoavgift (om medlem i Svenska Kyrkan). Vilket är över 1.000 kronor mer än en stockholmare. Om han är 25 år och flyttar till Stockholm sparar han cirka 45.000:- fram till pension i kyrkoavgift.
Frågan är varför det är så mycket högre avgift till Svenska Kyrkan i Strängnäs än i Stockholm. Eftersom Svenska Kyrkan nu är separerad från svenska staten saknar vi i dag en statsreligion – för första gången i historisk tid. Det får anses befogat att fråga sig vad detta innebär och vad det kan få för konsekvenser. Är protestantism en religion som håller på att gå ut tiden? Ersätts den av någon annan religion eller något annat? Sker liknande förändringar i andra länder?
En konsekvens är att ett inte oansenligt antal skattebetalare gått ur Svenska Kyrkan under de senaste åren. Det som möjligen förvånar är att någon påtaglig reaktion från kyrkans företrädare inte förmärkts. Några ansträngningar att påverka människors utträdesbenägenhet eller försök att marknadsföra sin verksamhet har lyst med sin frånvaro. De människor som jag talat med i ämnet berättar att de begärt en blankett via nätet och efter att ha sänt in sin önskan att gå ur kyrkan har de omgående fått en bekräftelse – utan någon som helst fråga om varför de vill utträda.
Jag tror vi behöver kyrkan som en symbol för kristen tradition och humanitära värderingar. Även om man inte är gudstroende så finns det ett numinöst värde i kyrkan som symbol, byggnad och tradition. Det är en förenande kraft i samhället och kan ge människor stöd i kriser och motgång. Många kan också uppleva kyrkorummet som en helgedom och plats för meditation. Däremot är det inte självklart att man vill betala en kyrkoavgift om den anses för hög. Det vore intressant att få svar på två frågor: 1.Varför är kyrkoavgiften så hög i Strängnäs kommun jämfört med exempelvis Stockholm? 2. Varför deltar kyrkans företrädare så sällan i samhällsdebatten? Särskilt mot bakgrund av kyrkans allt större social-kurativa roll.