Så långt tillbaka i tiden som vi överhuvudtaget har källor om människors beteende har man i Södermanland firat någon form av fest i anslutning till vintersolståndet. Det är då det är som allra mörkast på våra breddgrader och behovet är som störst att lysa upp den trista vardagen.
När kristendomen kom till Norden för tusen år sedan började vi i stället fira julhelgen till minne av Jesu födelse och ett helt paket med traditioner i anslutning till den festen kom med den nya religionen. Genom århundradena så lades nya traditioner till och gamla försvann.
Med framväxten av den kommersiella julen de senaste hundra åren har vi märkt att julfirandet letar sig längre och längre bak i almanackan. Vi kan i köpcentrumens högtalare höra Mariah Careys ljuva stämma redan i början på november, julmusten har funnits i butikernas kyldiskar sedan oktober och sedan flera veckor tillbaka är det julgranar överallt.
Enligt en ny undersökning som jag gjort tillsammans med PresentBolaget, Skandinaviens största leverantör av företagsjulklappar, kan vi konstatera att väldigt många hushåll i Södermanlands län också börjar julpynta redan i november. Det är givetvis förståeligt att många längtar efter ljus i vintermörkret, men samtidigt finns det en poäng att vi faktiskt inte alltid tar ut allting i förskott.
Enligt PresentBolagets undersökning, där omkring 2 000 svenskar intervjuades, ser över 68 procent i Södermanland fram emot julen, och nästan två tredjedelar sätter upp adventsstjärnor eller ljusstakar. Men 15 procent börjar julfirandet redan i november genom att plocka fram pyntet och när vi når 1 december har mer än hälften redan börjat fira jul. Det verkar som att fler och fler helt enkelt anammat den nya trenden med “novent” (ett nyord där man blandar orden november och advent).
För mig är detta en icke önskvärd utveckling, då det kommer att urvattna själva julhelgen. Om vi tar ut julens glädje redan innan december ens börjat, vad finns då kvar att fira när julafton äntligen kommer? Endast 26 procent av de svarande i undersökningen väntar med sitt julfirande till själva julhelgen. Detta visar att det finns ett tydligt skifte i hur vi ser på julen.
Traditionellt sett är det först i anslutning till julhelgen som granen ska kläs och pyntet som hör julen till ska sparas till dess. Adventsveckorna inför julen är en tid då vi förbereder oss inför den stundande julhelgen med hjälp av adventsljusstakar och adventsstjärnor. Dessa ritualer är inte bara symboliska; de hjälper oss att skapa en tydlig upptrappning inför julen. När vi håller oss till traditionerna får vi en mer samlad, lugn och förväntansfull decembermånad.
Samtidigt ska vi vara öppna för att traditioner kan förändras. Att november är mörk och kall är ingen nyhet, och det är förståeligt att många vill skapa en trivsam tid innan julstressen börjar på allvar. I det avseendet har jag inga problem med att människor njuter av glögg och pepparkakor redan i november eller till och med sätter upp en ljusslinga – dessa har trots allt ingen direkt koppling till julen.
Så min uppmaning till alla sörmlänningar är att låta var sak ta sin tid. Om vi hela tiden tar ut allting i förskott så finns det inte längre något att se fram emot när advent och julen väl kommer. En del av firandet är faktiskt själva väntan inför – så vänta med adventsstjärnor och adventsstakar till adventshelgen och med vänta med julgranar och jultomtar till julhelgen.