Lögner och missuppfattningar i Natodebatten?

Utan lögner har nejsidan inga argument i Natodebatten, skriver Mikael Eriksson.
Bilden: Utrikesminister Ann Linde (S) skriver under Sveriges ansökan om medlemskap i försvarsalliansen Nato den 17 maj 2022.

Utan lögner har nejsidan inga argument i Natodebatten, skriver Mikael Eriksson. Bilden: Utrikesminister Ann Linde (S) skriver under Sveriges ansökan om medlemskap i försvarsalliansen Nato den 17 maj 2022.

Foto: Stina Stjernkvist/SvD/TT

InsÀndare2022-05-23 06:45
Det hĂ€r Ă€r en insĂ€ndare. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Utan lögner har nejsidan inga argument i Natodebatten. Under rubriken "Nej till svenskt medlemskap i Nato", publicerad den 14 maj presenterar insĂ€ndarskribenten Hans en rad pĂ„stĂ„enden, som i bĂ€sta fall Ă€r missuppfattningar och i vĂ€rsta fall rena lögner. 

Dels skriver Hans att svenska soldater riskerar att skickas vĂ€rlden över beroende pĂ„ vilken konflikt Washington för tillfĂ€llet vill starta. SĂ„ Ă€r det förstĂ„s inte. Inget Natoland kan krĂ€va att andra NatolĂ€nder deltar vid insatser som inte har föregĂ„tts av ett angrepp mot medlemsstaten. Inte ens Washington har den befogenheten. 

Ett annat argument Hans försöker göra Ă€r det om att Sveriges förmĂ„ga att medla vid internationella konflikter kan Ă€ventyras. Det behöver sĂ„ klart inte heller vara ett faktum. Artikel 1 i Natofördraget stipulerar att organisationen och dess medlemmar ska verka för att lösa internationella konflikter pĂ„ fredlig vĂ€g. Detta har vi sett i bland annat Natolandet Norge, som under 90-talet hade en framtrĂ€dande roll i medlingen mellan Israel och PLO under Osloprocessen. Vi har ocksĂ„ sett det under Rysslands anfallskrig mot Ukraina, dĂ€r Frankrike tidigt gjorde försök till att deskalera situationen. 

Att vÀnta med ett Natobeslut till september vore olyckligt. BÀttre att ansöka nu. Innan det Àr för sent.