Mycket vill ha mer


En villaägare lägger i genomsnitt cirka 16 procent av sin inkomst på boendekostnader medan hyresgäster lägger cirka 28 procent - ett av flera exempel på hur de redan rika gynnas på olika sätt, enligt skribenten.

En villaägare lägger i genomsnitt cirka 16 procent av sin inkomst på boendekostnader medan hyresgäster lägger cirka 28 procent - ett av flera exempel på hur de redan rika gynnas på olika sätt, enligt skribenten.

Foto: Jonas Ekströmer/TT

Insändare2022-02-08 07:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Ska man skratta eller gråta? TT rapporterade under 2021 att en genomsnittlig svensk villa har ökat i pris med nästan 400 kronor per dag tio år i sträck. Samtidigt lägger en villaägare i genomsnitt cirka 16 procent av sin inkomst på boendekostnader när hyresgäster lägger cirka 28 procent. Den främsta förklaringen är att hyresgäster ofta har en lägre lön än de som äger sin bostad. 

Samtidigt har de som äger sin bostad fått åtnjuta rekordlåga bostadsräntor, Stockholmsbörsen gått upp med cirka 110 procent de senast 10 åren med en historiskt låg schablonskatt på kapitalinkomster. 

Under 2000-talet har vi även slopat egendomsskatter som arvs- och gåvoskatt, fastighetsskatt och förmögenhetsskatten som mångt och mycket gynnat villaägare och de med förmögenhet. 

Trots denna enorma förmögenhetsökning är villaägarna fortfarande inte nöjda, de har fått en hög elräkning. Samma marknadsmodell som skapat ökningen i deras förmögenhet är också den som ökat priset på deras el, men det kan de inte acceptera. Staten måste rädda dem, annars kan ju nettoförmögenheten sjunka.

Det man undrar är när hyresgäster ska bli kompenserade som sett sin hyra gå upp med flera tusen eller dem som inte varit med i den tioåriga förmögensutvecklingen? Tyvärr skriker de inte högst, och får därmed ingen ersättning. Det är väl som vanligt, de som har mycket ska ha mer och resten får, för att citera Yianis Varoufakis – suffer what they must.