Fankultur är en fantastisk kraft som förenar människor och skapar meningsfull gemenskap. Men den har alltid haft en mörk baksida som nu, genom sociala medier, blivit än mer omfattande och svårhanterlig. Det som en gång var begränsat till läktaren – masspsykosens kollektiva ursinne – har genom digitala plattformar fått ett nytt spelrum utan geografiska gränser.
Förr kunde en uppretad läktarsektion skrika okvädningsord och kasta föremål. Destruktivt och förkastligt, men ändå begränsat i tid och rum. I dag ser vi hur samma primitiva gruppdynamik förstärks och förlängs genom sociala medier. Ett färskt exempel är de massiva påhoppen mot en fotbollsspelare som nyligen bytt klubb. Det som tidigare kanske stannat vid burop från läktaren förvandlas nu till en oändlig ström av hatfulla kommentarer och hot.
Särskilt oroande är hur denna digitala dimension förlänger och förstärker masspsykosen. På sociala medier fungerar algoritmerna som en förstärkare av det som redan var problematiskt på läktaren. Det som förr klingade av efter matchens slut kan nu pågå i veckor. Grupphetsen får nytt bränsle genom likes, delningar och kommentarer, vilket skapar en spiral av hat som är svår att bryta.
Det är som om vissa glömmer att det faktiskt handlar om människor. Bakom varje tröja finns en individ med familj, drömmar och rätten till sina egna val. När beundran övergår i besatthet suddas denna grundläggande insikt ut. Resultatet blir en toxisk miljö där hot normaliseras och där målet helgar medlen.
Detta beteende skadar inte bara de direkta offren utan undergräver hela idén med organiserad sport. Den gemenskap som borde bygga på respekt och fair play förvandlas till en destruktiv kraft. Värst är kanske hur detta avskräcker nya människor från att engagera sig, av rädsla för att hamna i skottlinjen.
Det är dags att vända denna trend. Sociala medieplattformar måste ta ett större ansvar för att stävja näthat och trakasserier. Men det räcker inte. Varje individ som deltar i sportsammanhang behöver reflektera över sitt beteende och aktivt ta avstånd från hatkultur. Passion kan och bör uttryckas utan att skada andra.
För i grunden borde sport handla om något positivt – prestationer, fair play och respektfull konkurrens. När detta förvrängs till hat förlorar vi sportens verkliga värden.
Det är dags att återställa balansen och visa att man kan följa och uppskatta sport utan destruktiv fanatism.