O, vilken förträfflig mänsklig konst vi har utvecklat – förmågan att vara våra egna advocatus diaboli, våra mest älskade försvarsadvokater i livets absurda rättegång! Se där hur vi med en närapå konstnärlig precision kunde vrida och vända på verkligheten tills den passar in i vår förkärlek för självbedrägeriets fina nyanser.
Vår mänskliga bekvämlighet sträcker sig ännu längre – vi älskar att dela in världen i svart och vitt, gott och ont, rätt och fel. Som om verkligheten vore ett schackbräde där varje ruta entydigt kunde klassificeras. Men livet, mina vänner, är snarare ett kalejdoskop: ständigt föränderligt, mångfacetterat och fullt av nyanser som river sönder våra enkla kategoriseringar.
Vår benägenhet att förklara och förstå skapar inte bara inre historier – den gör oss också sällsynt mottagliga för andras manipulation. Se hur skickligt någon kan utnyttja vår längtan efter att ha rätt, vår önskan att vinna varje litet mentalt slag. "Jo, men denna gång är det verkligen annorlunda", viskar vår inre advokat, medan någon långsamt trampar över våra gränser.
Tänk er en rättegångsscen där vi bjuder på inre rättvisa, där vi med elegant retorik försvarar våra minst heroiska ögonblick. "Ja, men just denna gång..." – det där magiska lilla uttrycket som får våra tveksamma handlingar att framstå som näst intill hjältemodiga.
Vi reducerar komplexa berättelser till förenklade manus, där människor antingen är hjältar eller skurkar, aldrig något däremellan. Men sanningen? Den bor i gråzonerna, i de där otydliga mellanrummen där människors verkliga berättelser utspelar sig.
Så låt oss då, kära medmänniskor, betrakta varandra med ett uns av mild humor och generositet. Inte som domare, utan som skådespelare i samma groteska komedi där vi allesammans försöker navigera mellan ideal och verklighet.
En ödmjuk insikt: Vi dömer sällan rätt när vi bara ser till ytan. Bakom varje tveksam handling finns en historia, lika komplicerad som vår egen. Så nästa gång du känner dig frestad att peka finger, stanna upp. Le lite. Kom ihåg att du också är en mästare på att förklara bort livets små och stora oegentligheter.
Och därmed, kära vän, är vi qvitt.