Min näsa har ofta lagts i blöt och här är inget undantag. Att språket förändrats genom tid är förstås bra, självklart, men för mig är tvära kast ibland lite irriterande. Vissa saker som jag lärde mig i skolan på 1950- och 1960-talet sitter envist kvar.

Nu ger jag er chans att ge svar på tal. Kalla mig gärna odräglig språkpolis eller vad ni kan hitta på med sådana ord som jag aldrig präntade in.

Som det där med att ordet kylslaget skulle betyda kallt. För inte så länge sedan betydde kylslaget tempererad, sval och ljum (sidan 237 i Bonnies Synonymordbok från 1995). Uttrycket, som trots allt inte är så väldigt gammalt, kom från matlagning och användes när varm mat sattes i isbad för att snabbt ”kylslås”.

I Sveriges Radio P4 Sörmland sägs ofta (nästan alltid) att dagens temperatur håller sig mellan 13 TILL 19 grader. Oss emellan, det borde väl vara mellan 13 OCH 19 grader, om det råkar vara just de gradtalen det handlar om. Vidare, temperaturer kan inta vara varma eller kalla, utan höga alternativt låga. Vädret, däremot, kan vara kallt eller varmt.

Av äldre datum är även uttrycket att hålla ihop som ler´och långhalm. Goda vänner sitter verkligen ihop, så menas det i dag. Men ursprungligen var dock uttrycket ironiskt, nämligen att saker som verkar höra samman egentligen inte gör det. Lera och halm var inte något hållbart byggnadsmaterial, utan brast lätt om det började skaka eller regna (Källa: Wikipedia).

Är 200 deltagare mycket eller lite? Det beror på hur det skrivs. Knappt 200 deltagare är definitivt lite, men nära 200 är ganska många. Så fick vi lära oss.

Annat som spökar i min språkhjärna under det grå håret är skillnaden mellan att äta ensam och att äta själv.

Vi lärde oss även skillnaden på fortfarande och ännu. Vi hade som exempel ”tåget har ännu inte kommit”, alternativt ”vi väntar fortfarande på tåget som inte kommit”.

Självklart var att hålla skillnad på den 17-årige grabben (maskulinum singularis) och den 17-åriga tjejen (femininum singularis).

Liknande gjorde vi skillnad på ”tack vare och på grund av”. Till min irritation sa man i P1-programmet Språket att man föredrar uttrycket tack vare i alla sammanhang. Fast hur bra låter det, att han bröt benet tack vare att han ramlade i trappan?

Numera är det dessutom grymt att vara bra. Han var grymt bra! Även om jag godtar många av de förändringar som gjorts i språket under årtionden så är jag fortfarande mycket glad för att mina föräldrar aldrig var grymma. Det räcker med den grymhet vi har i världen. 

Nu vet ni lite hur det fungerar i en 77-årig gubbes språkhjärna. Det är bra om du inte skrattar åt mig, men skratta gärna med mig.

Slutligen undrar jag när NU infaller. För 18 månader sedan uttryckte Ulf Kristersson ”NU får vi ordning på Sverige”. Fast det har väl gått lite sådär med ordningen, så jag undrar stilla; om NU inte är den stund man säger det, NÄR inträffar då NU?

Om du tycker att det här inlägget var sjukt bra, då har du inte förstått någonting...