Narkotikapolitiken behöver var restriktiv – och human

Eskilstunapolitikern Göran Gredfors (M) och Peter Moilanen, Narkotikapolitiskt center.

Eskilstunapolitikern Göran Gredfors (M) och Peter Moilanen, Narkotikapolitiskt center.

Foto: Veronica Karlsson/Narkotikapolitiskt center

Insändare2025-03-13 20:30
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Svar på tidigare publicerade insändaren "Knarkdebatten behöver ett bredare perspektiv", som i sin tur var ett svar på insändaren "Du har blod på dina händer, partyknarkare!".

Signaturen "Partyknarkare" vill i en replik bredda perspektivet gällande narkotikapolitiken. Vi håller med om behovet då narkotikapolitik är komplext, men inte i hur det beskrivs. Till exempel nämns i texten att Sverige skulle ha Europas högsta narkotikarelaterade dödlighet, vilket inte går att säkerställa då länder mäter på olika sätt. 

Däremot kan man fånga trenden och där har Sverige minskat denna dödlighet med över 30 procent sedan 2015. Varför det? Utbyggd läkemedelsassisterad behandling och spridandet av motgiftet Naloxon är två anledningar Folkhälsomyndigheten brukar lyfta fram samtidigt som rättsväsendet fällt personer som sålde fentanyl, något som minskade försäljningen och med det antalet som tragiskt nog dog. 

Skribenten menar vidare att människor inte vågar söka hjälp på grund av vår narkotikapolitik samtidigt som vi kan se att andelen av befolkningen som får eller söker vård för narkotikarelaterade problem har ökat med 40 procent de senaste tio åren. Den ökningen lär ha bidragit till att dödligheten minskat. 

Med det sagt är den narkotikarelaterade dödligheten alltför hög och betydligt mer behöver göras för att den ska minska ytterligare. Narkotikan innebär också skador och elände för såväl enskilda, närstående och samhälle. Det är dock knappast, som skribenten skriver, förbudet som är främsta anledningen till att problem uppstår. Förvisso är antalet narkotikaöverdoser för många, men samtidigt dör fler av den legala drogen alkohol. Förbudet bidrar till att färre använder narkotika, och därmed de problem som uppstår.

Även om gängkriminellas ekonomi i dag främst kommer från bedrägerier och annan välfärdsbrottslighet går det inte att komma runt det faktum att den som köper narkotika av gängkriminella bidrar till den gängkriminalitet och de skjutningar vi ser. Här har alla som köper ett ansvar. 

I grunden behövs det helt andra åtgärder för att på allvar minska gängkriminaliteten, men en minskning av narkotikaanvändningen bidrar till att minska ekonomin för gängen. Här behöver vi satsa på tillgänglighetsbegränsande insatser som tull och polis, såväl som förebyggande insatser. Vi behöver också minska antalet som använder narkotika mest, vilket är de som använder narkotika dagligen eller nästan dagligen. Det gör vi genom att satsa på bra behandling och en vårdkedja som leder till arbete, bostad och socialt sammanhang. På så sätt bidrar vi inte bara till en minskad gängkriminalitet utan skapar även en human, restriktiv narkotikapolitik.