Den 11 oktober fattade majoriteten i socialnämnden i Eskilstuna, under ledning av S och M, det ödesdigra beslutet att stänga Hemlaås.
Hemlaås var från början äldreboende, men har sedan 2010 fungerat som stödboende för människor med alkoholproblem. Men ofta även psykiska problem.
På Hemlaås finns plats för 18 boende som har varsitt litet krypin med rum, kök samt toalett. Det finns ett stort samlingsrum där de kollar på tv, läser tidningar och umgås med varandra. Även ett större rum som används till ”lite av varje” där man reparerar cyklar, spelar biljard med mera.
Utöver enhetschefen finns nio anställda som hjälp och stöd för de boende. De flesta boende är äldre män.
Nu ska de vräkas från sina relativt trygga boenden och kastas ut i en oviss framtid i egna små lägenheter utspridda på stan. Flyttlassen med de få ägodelar de har är igång. Cyniskt nog mitt i juletid som ju ska vara gemenskapens och glädjens tid.
Jag har varit vid Hemlaås ett par gånger de senaste veckorna för att prata med personalen, men även med några av de boende. Det var Oskar, Roger och Jörgen. Alla var oroliga och rädda för vad som kommer att hända när de vräks från tryggheten. Mest rädda är de för ensamheten – att det då blir lättare att ta till flaskan för att dämpa oron och ångesten. Att man är tillbaka på ”ruta ett” där man var innan man hamnade på Hemlaås.
Det var sagt att jag skulle träffa Roger och prata med honom när hans flyttlass skulle gå 19 december. Men jag fick återbud genom en i personalen som skrev ett mejl:
”Hej Rolf. Jag pratade med Roger om du fick komma ut och träffa honom på torsdag. Han meddelade att han kände sig för stressad och nedstämd för att riktigt orka med det...”.
Så ser verkligheten ut.
Jag önskar att ni som är ansvariga för beslutet åker ut till Hemlaås för att med egna ögon och öron se vad ni ställt till med när ni sparkar på dem som redan ligger.
Från kommunen motiverar man nedläggningen med att man måste spara pengar. Nu betalar man för Hemlaås 1,12 miljoner om året i lokalhyra till Kfast. Enligt handlingarna framgår att kommunens kostnader för utökade boenden genom ”Bostad först” blir 3,2 miljoner. De totala hyreskostnaderna blir alltså drygt 2 miljoner högre när man lägger ner Hemlaås.
Om man ska minska kostnaderna finns det bara personalen att ”ta av”. Att ett flertal av dem som nu jobbar som boendestödjare på Hemlaås får sparken. Ett par-tre av dem har fått ”grönt ljus”, att de ska fortsätta att ha kontakt med de boende, men inte alls på samma sätt och i samma utsträckning som vid Hemlaås. Men de övriga anställda lever i ovisshet. Omplacering eller sparken?
Men nu handlar det i första hand om människor. Har det gått så lång att penningvärdet överstiger människovärdet – då är vi verkligen fattiga.
Stängningen av Hemlaås visar att Sverige blir allt kallare.
Gå gärna in och läs ”Ett eget krypin gav dem livsgnistan tillbaka” (ekuriren 11 november 2015). Nu ska den livsgnistan släckas.