”Landsbygden är viktig för Eskilstuna kommuns utveckling och attraktionskraft. Att stad och land samverkar på ett bra sätt är grundläggande för hur orten och regionen utvecklas. Det är angeläget att inför framtiden skapa attraktiva boendemiljöer både för en äldre och en yngre befolkning.”
Dessa vackra ord finns att läsa på kommunens hemsida. Länge har det känts som att detta var en färdväg, en ambition för hur kommunen ska arbeta. Hur man vill att landsbygden ska utvecklas. Hur man vill att hela kommunen ska utvecklas.
Men nu håller det på att hända något. Landsbygden ska släckas ner. Bort med vägbidrag. Bort med badplatser. Bort med belysningar.
Samtidigt ställer man allt högre krav på landsbygdens infrastruktur. Man uppmuntrar till rörligt friluftsliv med naturupplevelser. Då måste vi ha fungerande vägar. Då måste vi ha säkra och belysta busshållplatser. Då måste vi ha attraktiva rastställen och badplatser.
Kommunens renhållningsfordon blir större och större, liksom även skolbussar, slamsugningsfordon och andra fordon. Då måste vi ha vägar för säkra transporter.
Man samlar argument som känns lite stapplande. Man kan inte ha belysningsstolpar på mark som inte ägs offentligt. Samma argument får vi höra om badplatser. Detta trots att detta inte har stöd i något regelverk. Trots att man tidigare gjort investeringar på mark man inte har rådighet över och det har fungerat.
Det känns som att viljan försvunnit. Viljan att bevara en levande landsbygd. Viljan att öka tillgängligheten till landsbygden. Viljan att ge människor möjlighet att bo och verka på landsbygden. Den utvecklingen måste brytas!