Raserad tillit och ökad utsatthet med visitationszoner

MP i Eskilstuna vill inte se några visitationszoner där polis får visitera människor utan misstanke om brott. Bilden är endast en illustration, och är från en demonstration i Malmö.

MP i Eskilstuna vill inte se några visitationszoner där polis får visitera människor utan misstanke om brott. Bilden är endast en illustration, och är från en demonstration i Malmö.

Foto: Johan Nilsson (TT)

Insändare2024-01-29 06:10
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Eskilstuna kommun har – med majoriteten, S och M, i täten – nyligen ställts sig positiva till förslaget om att införa säkerhetszoner och ge polisen ökade möjligheter att kroppsvisitera utan konkret brottsmisstanke. 

Detta trots att en utredning bakom förslaget konstaterat att visitationszoner, i utredningen omdöpta till säkerhetszoner, innebär en högre risk för intrång i den personliga integriteten, för diskriminering och stigmatisering av grupper. 

I sitt svar på remissen "Säkerhetszoner – ökade möjligheter för polisen att visitera för att förebygga brott (Ds 2023:31)", skriver Eskilstuna kommun att möjligheten att införa visitationszoner i områden där kriminell verksamhet är påtaglig kommer att förstärka polisens möjligheter att motverka kriminaliteten. Man anser också att det är viktigt att polisen har en nära dialog med de offentliga och privata aktörer som har verksamhet i de områden som kan bli aktuella för beslut om säkerhetszon. Om riskerna som konstaterats gällande personlig integritet, diskriminering och stigmatisering konstateras enbart att det är viktigt att titta på vilka effekter beslutet om eventuella zoner får.  

Miljöpartiet vill INTE se några visitationszoner i Eskilstuna. Situationen med gängkriminalitet är ytterst allvarlig, och det är nödvändigt att samhället vidtar kraftfulla åtgärder för att bekämpa organiserad brottslighet. För att dessa ska minska den grova och våldsamma brottsligheten krävs rätt insatser som ger dokumenterad effekt

Men visitationszoner riskerar att försvaga brottsbekämpningen snarare än att stärka den. Det saknas stöd i forskningen för att visitationszoner skulle vara effektiva. Och genom att kroppsvisitera och undersöka fordon hos helt oskyldiga individer, bara på grund av att de befinner sig i ett specifikt område utan misstanke om brott, riskerar vi att minska medborgarnas förtroende för polisen och öka misstron mot samhällets myndigheter.

Det är också uppenbart att ingrepp helt utan misstanke leder till ökad stigmatisering av vissa områden och etnisk profilering och diskriminering. Visitationszoner bryter mot den grundläggande rättsstatliga principen om oskuldspresumtion. Polisen har vidare redan idag lagstöd för att visitera personer utan brottsmisstanke, men endast under vissa förutsättningar och med stöd för en konkret risk i det enskilda fallet. Det vi behöver mer av är stärkt polisiär närvaro och ett förebyggande arbete som bygger förtroende.

Följden av att införa visitationszoner kan bli minskad tillit, en ökad splittring och större utsatthet i samhället. Detta i en tid när vi tvärtom är beroende av insatser som kan bygga tilliten i samhället och stärka lokalsamhället och dess samarbete med polisen, för att lyckas med det brottsbekämpande och det förebyggande arbetet.