I Sverige är det lätt för tjuvar att hitta lämpliga brottsoffer. Det är bara att plocka upp mobilen och googla. För på Ratsit, MrKoll och andra söktjänster finns allt tjuven vill veta. Vem som bor var, hur många som bor i hushållet, hur gamla de är, vad bostaden är värd, vilken bil familjen har och så vidare.
På söktjänsterna kan en kriminell som arbetar metodiskt lätt söka igenom ett bostadsområde, gata för gata, hus för hus. På det sättet kan en tjuv hitta en äldre människa som bor ensam och lite avskilt och utsätta honom eller henne för ett inbrott eller ett rån.
Förra sommaren satt en stöldliga på Landvetters långtidsparkering. Den som ställer sin bil på långtidsparkeringen är troligen bortrest. På biluppgifter.se kan man söka på registreringsskylten och klicka sig vidare och se var bilens ägare bor. Mycket riktigt ledde det till ett 30-tal inbrott enligt polisen.
För en tjuv som är på jakt efter en viss bilmodell att stjäla eller sno delar från är söktjänsterna också ett utmärkt verktyg. Det är framför allt utländska stöldligor som ligger bakom bilbrottsligheten. Och de arbetar systematiskt.
Att kriminella kan kartlägga oss på det här sättet beror på en grundlagsändring som gjordes för tjugo år. Då anpassades våra grundlagar till internet. Utöver regler om utgivningsbevis för massmedier infördes regler om frivilliga utgivningsbevis. Det är så söktjänsterna får grundlagsskydd.
Men konstitutionsutskottet som bereder förslag om grundlagsändringar inför riksdagsbeslut insåg redan då var detta skulle kunna ta vägen, att det skulle kunna bli personregister på nätet. Och det är exakt där vi är idag.
Den svenska lagstiftningen står ut. I andra jämförbara länder är detta inte tillåtet. Det är märkligt att vi är mindre rädda om den personliga integriteten på nätet än i den analoga världen.
Så här kan vi inte fortsätta. Grundlagen ska skydda oss, inte vara ett verktyg för kriminella.
Nu måste vi ta ett steg tillbaka och ändra lagen. Därför är den utredning som nu ser över grundlagen så viktig.
Lösningar finns. Villaägarna har med hjälp av Joakim Nergelius, som är professor i konstitutionell rätt vid Örebro universitet presenterat ett förslag som löser problemet och samtidigt skyddar journalistiken.
I förlängningen måste regeringen se till att lagen ändras. Så att vanligt folk kan vara trygga och inte behöva oroa sig att bli kartlagda på nätet och utsatta för brott.