Regeringen har en närmast religiös tro på kärnkraft

Energiminister Ebba Busch verkar tro att det går att återskapa det elsystem vi hade på 90-talet, skriver professor Filip Johnsson.

Energiminister Ebba Busch verkar tro att det går att återskapa det elsystem vi hade på 90-talet, skriver professor Filip Johnsson.

Foto: Fredrik Sandberg/Jakob Åkersten Brodén (TT)

Insändare2025-02-09 06:01
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Regeringen har en i det närmaste religiös tro på kärnkraften. Det är ett allvarligt hot mot klimatomställningen.

Man kan konstatera:

  • Sverige har Europas kanske bästa förutsättningar för vindkraft med stora glesbefolkade landytor och en mycket lång kustlinje där havsdjupen är måttliga. Även förutsättningarna för solkraft är goda.
  • Vår omfattande reglerbara vattenkraft fungerar som ett stort batteri, som lagrar när det blåser och producerar mer el när det är vindstilla.
  • Vårt elsystem är i det närmaste koldioxidfritt med vatten-, kärn- och vindkraft samt en del kraftvärme. Samtidigt har den kraftiga vindkraftsutbyggnaden gett oss ett en betydande elexport och bidragit till att vi har väsentligt lägre elpriser än övriga EU.
  • Internationella energirådet, IEA, förutspår att vind- och solkraften, i kombination med batterilagring, kommer att öka drastiskt, eftersom kostnaderna fortsätter nedåt.

Men energiminister Ebba Busch verkar i stället tro att det går att återskapa det elsystem vi hade på 90-talet, med stabila elpriser. Men det går inte.

Sveriges elsystem är ihopkopplat med våra grannländer, där det investeras i stora mängder vind- och solkraft – eftersom dessa kraftslag är mest konkurrenskraftiga. Variationer i den väderberoende elproduktion slår därför igenom även på det svenska elsystemet, även om Sverige skulle bygga ny kärnkraft.

Jag är personligen inte emot kärnkraft. Givet klimatfrågans allvar bör alla energislag övervägas. Men jag förstår inte varför regeringen har en närmast religiös tro på denna teknik. Kärnkraften har vissa fördelar, men den är dyr, kräver omfattande statliga subventioner och tar lång tid att bygga. De få kärnkraftsprojekt som finns i Europa har dessutom försenats kraftigt.

Samtidigt sker det en mycket snabb utveckling när det gäller investeringar i batterilager och smartare användning av el, som både globalt och i Sverige underlättar för den ökande vind- och solkraften.

Det är därför inte förvånande att en stor majoritet av de remissvar som lämnats på utredningen om statliga subventioner till ny kärnkraft är kritiska eller negativa. Det inkluderar de tre expertmyndigheterna: Energimyndigheten, Svenska kraftnät och Energimarknadsinspektionen.

Förvånade och uppseendeväckande är däremot att Ebba Busch har svarat att argumenten från dessa expertmyndigheter är "missvisande" och "åsikter".

Regeringens ensidiga fokus på kärnkraft, utan att ha låtit våra myndigheter utreda det framtida elsystemet, innebär en stor risk att investeringar i andra kraftslag hämmas, och att vi mister vår konkurrensfördel med el till låga priser.

undefined
Filip Johnsson, professor i energisystem, Chalmers, och programchef för forskningsprogrammet Mistra Electrification.