Regeringen trollar med siffrorna för att luras

Finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Foto: Claudio Bresciani (TT)

Insändare2024-09-11 05:06
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

19 september lämnar regeringen sin höstbudget till riksdagen. Men som regeringar brukar göra så presenterar man aptitretare ur menyn i lagom portioner i förväg för att uppnå maximal medial uppmärksamhet.

Som en jultomte börjar finansminister Elisabeth Svantesson (M) redan nu dela ut paket med skattesänkningar.

”Nu är det fokus på låg- och medelinkomsttagarna och pensionärerna”, lovar hon.

Tittar man i tabellerna är det bara några korvören som ligger och skramlar i paketen till de fattigaste.

Den som tjänar 16 667 kronor i månaden, vilket måste ses som en låg lön, får skatten sänkt med 60 kronor. Men det är en sanning med modifikation. För av dessa 60 kronor är 51 kronor resultatet av den automatiska årliga indexuppräkningen på grund av inflationen. Den skattesänkning som låginkomsttagaren får genom höstbudgeten är ynka 9 kronor i månaden.

Dessutom kör regeringen med psykologisk manipulation när man presenterar siffrorna. Man utgår från månadslön men presenterar skattesänkningen för helår för att det ska se märkvärdigare ut än det är.

Titta noga på bilden jag bifogat och som visar resultatet för nästa års jobbskatteavdrag.

undefined

Den med 83 333 kronor och högre i månadslön får en skattesänkning med 10 633 kronor om året. Ingen nytt under solen. Det är den gamla vanliga visan. Mest skattesänkning till de välavlönade som är i minst behov av skattesänkning. Och liten (9 kronor) eller ingen skattesänkning till de som verkligen behöver mera.

Undrar hur det blir för Sveriges 300 000 fattigpensionärer? Och alla funktionshindrade som varit de stora förlorarna de senare åren och som diskrimineras genom ”funkisskatten”.

”Regeringen föreslår ingen skattesänkning för personer med sjuk- och aktivitetsersättning. Stötande och orimligt att höja funkisskatten ännu en gång 2025”, skrivet HejaOlika.

Och att redovisa på det här bedrägliga sättet är ungefär som i livsmedelsaffären. När osten är uppe i smärtsamma 249 kronor per kilo, anger man hektopriset 24,90 på de stora röda prislapparna.

Onekligen ser 24,90 betydligt billigare ut än 249 även om kilopriset står med pyttesmå svarta bokstäver nere i hörnet.

Det handlar om psykologi. De som kan knepen vet hur en slipsten ska dras.

Tänk er en omvänd tabell – att man utgår från årslönen och sedan anger skattesänkning per månad. Då skulle det se ut så här för den med 16 667 i månadslön:

Årslön: 200 004.
Effekt indexeringar: -610.
Effekt förstärkt jobbskatteavdrag per månad: -9
Skillnad i skatt per månad: -60

Resultatet är detsamma. Men det finns inte på den psykologiska kartan att tabellerna skulle presenteras på det här avslöjande sättet. Det är som i livsmedelsbutiken – man presenterar hektopriset i stället för kilopriset.