Fjärrvärmetaxan stiger i Strängnäs som på många andra platser. Det framgick tydligt av artikeln i tidningen nyligen.
Det är dags för ägarna att utreda lönsamheten i att skaffa värmepumpar. I Göteborg har man världens största värmepump med vilken man tar värme ur stadens renade avloppsvatten. Med vind- och solkraft har vi numera ett starkt fluktuerande elpris. Till och med negativt ibland. Då får man betalt för att förbruka ström.
Enligt professor emeritus Per Fahlén hade nästan alla städers fjärrvärmenät stora värmepumpar på 1980- och 1990-talen. Enligt honom var de stora värmepumparna i fjärrvärmenäten oerhört lönsamma, återbetalningstiden låg runt ett-två år.
Effektavgiften i Strängnäs skall bli 1,145 kr/kWh. Med värmepump går det åt cirka 0,25 kWh för att producera 1kWh värme. Terminspriserna, handelsdagen 2024-09-17, ger indikationen att elpriset kommer att bli 39,5 öre/kWh i elområde SE3 (Stockholm) under 2025 (januari-december).
Energikostnaden för att producera 1kWh värme skulle då bli strax under 10 öre. Det borde gå att räkna hem en sådan investering och sedan kunna sänka fjärrvärmetaxan avsevärt, samtidigt som ägaren skulle kunna ta ut lite högre vinster som belöning för framsynt agerande. Vinsten per omsatt krona skulle då öka påtagligt och det borde strängnäsborna välkomna – det som spelar roll är ju att energipriset sänks.
När man skaffat värmepump till ett fjärrvärmenät är det en förträfflig idé att även skaffa ett värmelager. Det är i storleksordningen 100 gånger billigare att lagra värme än att lagra el när det är värmeenergi man behöver. Så gör dom i Västerås. Deras värmelager kan försörja hela fjärrvärmenätet i en eller två veckor beroende på temperaturen. Har man, som Västerås, även produktion av elström kan man producera extra mycket el när priset är högt och lagra värmen för framtida behov.
Flexibiliteten, att kunna välja mellan att producera eller konsumera stora energimängder medan man antingen lagrar eller tar ut värme ur ett värmelager så att fjärrvärmen får rätt värmemängd, är av stort värde för elsystemet. Man kan sälja så kallade stödtjänster till SvK, Svenska Kraftnät, ifall man kan styra förbrukning/produktion snabbt nog – och det tror jag skulle vara möjligt.
Kostnaden för stödtjänster hamnar i slutänden hos konsument. SvK betalade drygt en miljard kronor år 2021 och 2023 var siffran sex miljarder kronor. Med många fler anläggningar som kan konkurrera om att sälja stödtjänster sjunker priset på stödtjänster och därmed elpriserna i Sverige. Det kan bli trist för dem som bygger batterilager, men väldigt bra för elkonsumenterna.
Dessutom vore det bra för vindkraften. Det skulle lösa dilemmat att när det är vindstilla har vi ingen el att sälja och när det blåser mycket får vi inget betalt.