I debatten om skolan är den svenska skolan i kris. Vi läser om usla studieresultat, bråk och ”stök”, lärarflykt och obefintlig studiero. Men det är inte en relevant bild. För samtidigt pågår ett motsatt arbete, i skolor som lyckas, som inte hörs i politiska utspel, upprörda nyhetsrubriker eller vid samtal kring fikaborden.
Vem är skolan till för? Skolan kan inte lyckas om den inte utgår från elevernas behov. Allt fler barn lider till exempel av psykosomatiska besvär. Det är tydligt i FHM:s vart fjärde år utförda undersökning av skolbarns hälsovanor.
Till det kommer oro för klimatkris, krig och familj, hot, våld, kriminalitet och mobbning och npf funktionsnedsättning. De resulterar i vantrivsel, ensamhet och att livet saknar mening. Av det blir barn håglösa. Då antingen stör och bråkar barn, eller kanske helt slutar att gå till sin skola. Eller så tystnar de och går in i en depression.
Lärarnas arbetssituation: Lärare har i åratal vädjat om mer stöd från sina huvudmän. De saknar specialkompetenser, men får skärpta lagar om auktoritära metoder. Politikerna tror att ”ökade befogenheter”, avstängning och förvisning av elever löser skolans problem. Repressiva metoder ökar oron, när barn redan där uppfattar sig som problem.
Tålmodigt arbete: Skolor skapar studiero med höga studieresultat, utan att backa från betygskraven, när man i stället inför:
*Ett ständigt relationsbygge. När lärare och elever lyssnar på varandra skapas förtroende och tillit. Att bli sedd ger ömsesidig respekt.
*En alltid närvarande elevhälsa, som stödjer lärarna när eleverna får svårigheter och kan hjälpa elever vidare till annan hjälp. Kurator, skolsköterska och speciallärare finns där dagligen.
*Att eleverna är delaktiga i skolans arbete. Elevaktiva arbetssätt skapar engagemang och arbetslust. Ordningsregler i samarbete med personal och elever fungerar och respekteras.
*Ett främjande och förebyggande arbete ersätter snabbt ordningsstörningar och lektionsavbrott märkbart.
*En nära samverkan med vårdnadshavare ökar tilliten för skolans arbete med barnen.
*En samsyn och tydlighet bland personalen. Analys av skolans risker och förutsättningar skapar trygghet.
*Organiserad rastverksamhet för eleverna för daglig fysisk aktivitet och relationsbygge.
Skollagen Kap1 §4: ---I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. ---. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.