Sörmlänningarna vill handla återvunnet

Enligt Viveke Ihd, tf vd för Återvinningsindustrierna vill  nio av tio svenskar helst köpa produkter gjorda av återvunnet material.

Enligt Viveke Ihd, tf vd för Återvinningsindustrierna vill nio av tio svenskar helst köpa produkter gjorda av återvunnet material.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Insändare2019-12-27 05:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Julhandeln beräknas som vanligt slå nytt rekord. Bara i Södermanland kommer invånarna ha shoppat för 2,3 miljarder kronor. Men många av klapparna riskerar att snart hamna på återvinningscentralen – eller rent av i soporna. Vi behöver återanvända och återvinna mer, skriver Viveke Ihd, Återvinningsindustrierna.

Greta Thunberg och andra opinionsbildare har gett oss ökade insikter om klimatkrisen. Trots det kommer vi under julhandeln att ha spenderat 3,5 procent mer än i fjol, enligt Handelns Utredningsinstitut.

I stället behöver vi ett nytt förhållningssätt till konsumtion, material och avfall. Det vi köper måste hålla längre och när produkterna väl är uttjänta måste materialet vara lätt att återvinna så att avfallet kan omvandlas till värdefulla nya råvaror.

Svenska folket är angelägna om att använda våra resurser effektivare. Nio av tio svenskar vill helst köpa produkter gjorda av återvunnet material, enligt en Sifoundersökning som Återvinningsindustrierna låtit göra. Dessutom vill två av tre att staten ställer krav på att de produkter som säljs ska vara enkla att återvinna.

Hushållens engagemang är nödvändigt, men långt ifrån tillräckligt. Om Sverige ska kunna övergå till en mer cirkulär ekonomi där material kan användas om och om igen behövs en översyn av alla styrmedel. Vi måste bort från en ekonomi där användningen av resurser har en början och ett slut. 

För att lyckas behövs morötter som ger fler möjlighet att välja produkter som baseras på återvunnet material. En möjlighet är sänkt moms på sådana varor, en annan är en märkning som visar hur stor andel som utgörs av återvunnen råvara. 

Dessutom behöver vi ställa krav på företagen. Deras produkter måste vara hållbara och gå att reparera. De måste också vara enkla att plocka isär, så att det går att skilja olika material från varandra och enkelt återvinna dem.

För att öka återvinningen kan Region Sörmland och kommunerna i länet efterfråga återvunnet material i upphandlingar och även sätta upp ambitiösa mål. Bara under 2018 betalade Södermanlands läns landsting ut 7 miljarder kronor, som en följd av olika upphandlingar. Det ger stora möjligheter att påverka utvecklingen.

Södermanlands invånare vill handla återvunnet, men för att skapa en marknad där varor och resurser cirkulerar i ett klimatsmart och hållbart system måste hela samhället hjälpas åt. Kommuner, regionen och företag i Södermanland kan bidra till ett mer cirkulärt samhälle, som gör framtidens julhandel grönare – och jularna vitare.