Stackars kräftor

När ska vi börja tänka lite på naturen? frågar sig Rune Jakobsson.

När ska vi börja tänka lite på naturen? frågar sig Rune Jakobsson.

Foto: Mats Schagerström (TT)

Insändare2024-08-17 11:45
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Får våra traditioner kosta kräftorna vad som helst? 1950 var kräftorna en del av kosten precis som bär och svamp. Sedan trissades intresset och priset upp under resten av femtiotalet, och 1962 kunde man se på dagstidningens första sida med stora bokstäver: I år kostar kräftorna upp till 200 kronor/kilo.

På den tiden var vanlig timlön 2,50 kronor. Det blev fullständig hysteri. Folk skydde inga medel utan fiskade kräftor dygnet och året runt.

En flodkräfta under 9 centimeter har aldrig hunnit föröka sig. Jag kunde se stugägare som använde barnen i maj månad som kräftfiskare och gav dem beröm för minsta kryp. Samtidigt så fanns det stort intresse för att plantera in signalkräftor, varvid många privata initiativ gjordes.

Flodkräftan utrotades på grund av våra nyskapade traditioner och priset i början av 60-talet från de flesta vattnen.

Kräfthysterin hänger i fortfarande, trots att vi i dag kan köpa kräftor för en timmas arbete, gentemot 80 timmar 1962, samtidigt som vi tycker att amerikansk hummer är för dyr som kostar en timmes lön nu. 

När ska vi börja tänka lite på naturen och inte bara på våra nöjen och våra bekvämliga liv? Hur kräftfisket varit en gång finns fortfarande människor som minns. Men när ska vi lära oss att tiderna förändras, speciellt när pengar kommer med i bilden?