För att säkra djursjukvård och smittskyddsberedskap behöver Sverige utbilda fler veterinärer. Svensk djursjukvård är i dag helt beroende av veterinärer som utbildats utomlands.

Sverige har en djursjukvård i världsklass. Vi kan i dag behandla och bota djur som tidigare hade avlivats. Det ska vi vara stolta över. Men den höga kvaliteten kräver utbildad personal och i dag är det tyvärr allvarlig brist på veterinärer.

Personalbristen riskerar att leda till långa väntetider och att det inte finns tillgång till akut djursjukvård på kvällar och nätter. Djurägare i Sörmland märker kanske tydligast av detta på somrarna när det blivit ett återkommande problem att kliniker tvingas stänga eller minska öppettiderna.

Tillräckligt med utbildade veterinärer är inte bara en angelägenhet för djurägare. Veterinärer har även en central roll vid bekämpning av allvarliga och smittsamma djursjukdomar samt sjukdomar som kan spridas mellan djur och människor.

Orsaken till bristen är inte att unga människor väljer bort yrket. Tvärtom kommer veterinärutbildningen trea gällande antalet behöriga sökande per plats, bara läkarprogrammet och psykologprogrammet har högre söktryck. Veterinärutbildningen är helt enkelt underdimensionerad.

Sverige har därför blivit beroende av att andra länder, vanligtvis Danmark, Polen och Ungern, utbildar svenska veterinärer. Mellan åren 2012–2021 hade hela sex av tio nylegitimerade veterinärer utbildning från ett annat land. Det gör oss sårbara.

Vad händer om de länder som i dag står för en stor del av våra legitimerade veterinärer plötsligt minskar antalet platser för studenter från andra länder? Eller om det blir svårare för svenska studenter att studera utomlands? Fler veterinärer behöver utbildas i Sverige.

Föregående regering gav Sveriges Lantbruksuniversitet i uppdrag att utöka antalet platser på veterinärutbildningen från 100 till totalt 145 studenter per år från 2023. Samtidigt utökades antalet studenter per år på djursjukskötarutbildningen från 100 till 115. Det är långt ifrån tillräckligt.

För att möta behovet behöver regeringen besluta om en fortsatt utbyggnad. Antalet platser på veterinärutbildningen bör öka till 250 och på djursjukskötarutbildningen till 160. Fler campus bör också få möjlighet att utbilda dessa yrkesgrupper.

Svenska beslutsfattare måste sluta förlita sig på att andra länder ska utbilda våra veterinärer. Regeringen bör skyndsamt agera i frågan om en utbyggnad av antalet utbildningsplatser för att säkerställa att vi även i framtiden kan erbjuda en djursjukvård i världsklass.