I vårt hushåll på Fogdön delar vi och grannen på ett minireningsverk för vårt avlopp. Vi är fyra pensionärer som skulle kunna bidra till gödningen av Fogdöns jordbruksmarker. Men Strängnäs kommun gör det mesta för att det ska misslyckas.
Slutprodukten i en minireningsanläggning är en fosforsäck, som ska bytas ut efter ett antal år. Denna fosforsäck innehåller gödsel – näring – och är eftertraktad av jordbrukare. Så i stället för att låta forsla bort säcken vart tredje år för dyra pengar (transport med lastbil och destruktionsavgift) har vi kontakt med en jordbrukare som vill sprida vår näring så att bygden kan fortsätta blomstra. Men miljöenheten på kommunen gör allt för att förhindra denna återvinningstanke.
Vid varje kontakt med miljöenheten får vi nya direktiv om handlingar som måste skaffas fram: ett intyg från jordbrukaren där han lovar sprida dyngan, ett intyg på att han äger marken, ett intyg från ägare till den mark som jordbrukaren arrenderar, och så vidare….Ständigt nya besked!
Återbruk är av nöden i dagens samhälle. Och när man är nödig borde man kunna få tänka: det jag gör just nu på denna toalettstol bidrar till näringsrika skördar i min hembygd!