Jag kan inte komma på en enda anledning till varför ungdomar ska ha sina telefoner i skolan. "Lås in dem i ett skåp" säger vi. De flesta konflikter som uppstår mellan mig och mina elever har med telefonen att göra. Det är de vuxnas fel, inte barnens.
"Jag måste ladda den", säger en elev. "Jag väntar på att min mamma ska svara" säger en annan. "Jag mår bara bättre när jag har den med mig", säger en tredje. Studier ha visat att bara närvaron av telefonen...i fickan, i väskan, på bordet, sänker koncentrationsförmågan.
Andra studier visar att barnens empatiförmåga minskar då de tillbringa mindre tid i diskussioner med riktiga människor. Darwins evolutionsteori slutade bara vara en teori på grund av exempel som bekräftade det alla såg med sina egna ögon. Är det inte dags att vi tänker likadant med telefonens effekt på dagens ungdomar.
Det går inte att komma ifrån hur magiska telefoner är men i grund och botten är den ett tekniskt system som utnyttjar mänskliga svagheter och är framgångsrik genom sin behärskning av dolda bedrägerier och luringar. Det finns undantag, men en stor andel av de barn jag träffar varje dag är fullständigt besatta av och beroende av de hormon-kickar telefoner ger. Om telefonen finns, kommer barnen så klart att klaga, tjata och ljuga sig fram till att kunna hålla i den lite längre.
Kaffebrist ger huvudvärk, nikotin ger skakningar, telefonberoende hos ungdomar ger okoncentrerade och mindre framgångsrika elever. Det är vårt fel. Det är så fruktansvärt uppenbart att jag blir vansinnigt arg. Vad gör vi vuxna? Vi borde skämmas. Att vi ha låtit det gå så här långt...vi borde skämmas rejält.
Och till ni föräldrar...ha koll på ditt barns schema och snälla ta inte kontakt med dem under lektionstiden. De har viktigare saker för sig just då.