God dag Strängnäs! Här kommer jag inflyttandes, och vet inte så mycket om var jag hamnat. Det känns så spännande att vid mycket mogen ålder flytta iväg med allt sitt pick och pack. Men jag ville så gärna till en vacker och mysig småstad – och så hittade jag den. Perfekt!
Något ungt, tjusigt tillskott är jag inte förstås, utan en äldre dam. Jag föredrar att kalla mig ”äldre” i stället för gammal, för ”äldre” låter inte lika gammalt som ”gammal". I alla fall kan man känna sig som 29 inuti, och vara pigg på livet. Och nu ska Strängnäs utforskas! Eftersom jag sålt min bil nyligen på grund av att jag började känna mig en aning ouppmärksam i trafiken, åker jag nu ofta omkring i taxi när jag ska nånstans. Taxi här i stan har ju ett speciellt pensionärspris, vilket jag tycker är så snällt och generöst och stiligt! Och så har vi taxichaufförerna – vilka snyggisar! Trevliga och charmiga och hjälpsamma. Så det kommer att taxas en hel del framöver!
En gång tidigare i livet besökte jag denna stad, för att tentera in vid Småskoleseminariet. Det var anno 1957, alltså på stenåldern.
Jag minns dagarna i Strängnäs som i ett ljust skimmer. Det var i maj, och häggen blommade i stora kaskader, kyrkan lockade till ett minnesvärt besök, Mälaren blänkte, och man var ung och förhoppningsfull. Tänkte nog att jag gärna vilja bo i Strängnäs – och så skulle det dröja 64 år! Nu hoppas jag på många år här!
Någon som knyter samman Dalarna och Strängnäs är Gustav Vasa. Genom att han fick hjälp av dalkarlarna lyckades han vinna över dansken, varpå han begav sig till Strängnäs och utsågs till Konung år 1523. Så är man från Dalom och flyttar till Strängnäs kan man bli vad som helst!