Den 19 september så hördes kyrkklockor ljuda över Estland till minne av den stora flykten från Estland för 75 år sedan 1944-2019. Alla dessa arma människor flydde för sina liv undan krigets hemska fasor. Asyl beviljades för oss ester. Vi tackar och sträcker ut var sin hand. 

Vi kom med trasiga själar. Vi flydde för att inte bli trälar. 

Tankar av fina stunder som ler. Längtan tillbaka är stor, vi ber.

 Vi förlorade vårt land med orätt. I dag vet de flesta att vi hade rätt.

 Vi över ett stormande hav flydde. Åter på frihet alla trodde. 

Längtan och väntan blev lång. Till sist blev Estland fritt med sång. 

Glädjen med ljusa dagar är att förstå. Detta måste alla dagar bestå.