Jag är så evinnerligt trött på politiker som inte tar ansvar och faktiskt kan erkänna att de inte lyckats med vad de ville uträtta, utan istället lägger all kraft på att komma med bortförklaringar eller förminska de som påtalar problemen. 

När vi ifrån Strängnäspartiet till exempel påpekar de katastrofalt dåliga resultaten i den kommunala grundskolan i Strängnäs kommun är reaktionen att: ”Men om man tar med friskolorna, så är resultaten inte så dåliga i kommunen”. Ja det stämmer, men det hjälper inte alla de elever som går ut utan godkända betyg.

Reaktionen från politikerna med makt man skulle vilja ha är ju. ”Helt rätt, ja vi vet detta och har satt allt fokus för att förbättra resultaten. Vi har gjort det här och det här och det här … Vårt mål är att den kommunala skolan ska vara tillbaka på rätt köl igen 2024, med det här resultatet.”

Eller det här med att vi i Strängnäspartiet vill ha en modernare och mer tidsenlig kommunorganisation där ekonomin redovisas på ett begripligt sätt för invånarna, där organisationen arbetar efter mätbara mål och där medarbetarna, som uträttar de viktiga arbetsuppgifterna ute i samhället, lyssnas på mer. 

Vad är det som är så svårt att förstå med det? 

Förändringarnas vindar behöver blåsa i politiken. Alla politiker behöver samarbeta och ta ansvar för invånarnas bästa. Det är i nämnderna och kommunfullmäktige de viktiga besluten fattas. Det är där de bra förslagen behöver få komma igenom, oavsett vilken politisk färg de har. 

Ingen är gladare än jag om allt funkade perfekt. Men tyvärr är ju varken kommunens organisation, arbetet att vara politiker eller att leva så lätt. 

Men ödmjukhet, samarbetsvilja och respekt för varandras idéer underlättar så otroligt mycket.