Någonting sjukvården i Sörmland borde fundera över är den hjälp som erbjuds dem som har svårt att på egen hand gå ner i vikt. Det finns flera bra program med aktiviteter, coachning och nätverkande – för dem som är 50+. Men vi som är unga då? Borde landstinget inte prioritera oss?
Som jag ser det är det dags att ta tag i fetman som sprider sig i landet som en löpeld. Vi som är unga och behöver hjälp möts endast av någon slags skrämseltaktik hos sjukvården. Ja, vi riskerar att få diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och så vidare.
Ja, högt blodtryck är farligt, BMI över 30 likaså och BMI över 40 direkt dödligt. Tro mig, vi vet! Men vad hjälper det om man inte har redskap för att åtgärda allt detta?
Själv lyckades jag gå ner cirka 30 kilo för några år sedan. Metoden var enkel: Ät så lite som möjligt. Är du hungrig – drick ett glas vatten eller ät lite gurka. Men efter ett år av svält var jag inte alls i bra skick så jag var tvungen att börja äta igen och mitt förhållande till mat blev väldigt skevt. Behöll inte vikten utan gick upp mer än jag gått ner.
Det är lätt att säga att om man är överviktig är det ”bara” att äta nyttigt och motionera. Det är dock mer komplicerat än så då det handlar om vanor och beteenden som måste brytas vilket inte alltid går att göra ensam.
Jag hoppas på en förändring i synsättet hos sjukvården och att unga bemöts med samma entusiasm som de äldre får erfara.
En person som väger 150 kilo genom livet kostar i regel mindre pengar än någon som väger 65 kilo. Så bara den ekonomiska frågan borde ju få landstingets fingrar att börja klia.
Så, snälla, sluta med skrämseltaktiken och ge oss verktyg!
22-åring med 42 i BMI