Den 11 april skriver Ann Helleday på insändarsidorna om att Vänsterpartiets sviker sin politiska själ i och med riksdagsbeslutet om att temporärt sänka skatten på drivmedel.
I Vänsterpartiets själ finns om vi ser det jämlikhet och solidaritet. Klimatfrågorna blir då naturligt en del av politiken, för det är en ojämlik fråga. De som har allra mest påverkar klimatet mer än någon annan, de som har minst påverkas mest av kommande klimatförändringar.
Att använda skatt för att öka en konsumtionskostnad är förstås ett av många styrmedel, men plötsliga prisökningar på drivmedel på grund av händelser som påverkar marknadspriserna är inte ett vettigt sätt att driva en omställning av ett samhälle. Då kan en tre månader lång sänkning av drivmedelsskatten vara en rimlig åtgärd för att inte tappa stödet för omställningen.
Stat, kommun och företag måste först skapa förutsättningarna för en omställning, såsom exempelvis utbyggd kollektivtrafik till låg avgift och en laddinfrastruktur med bra täckning (så att fler kan byta till en äldre begagnad elbil). Efter det har de personer som idag är beroende av bil en möjlighet att ställa om, förstås i takt med ökande kostnader för koldioxidutsläpp. Det är idag alldeles för höga avgifter inom kollektivtrafiken. Det ska alltid löna sig att ställa bilen.
Vänsterpartiet Strängnäs driver på om klimatomställning, gällande exempelvis billigare kollektivtrafik samt fler laddstationer på allmän plats och vid allmännyttans hyreshus. En omställning som också förbättrar vardagen.
Har Helleday sett Vänsterpartiets nationella utspel och förslag om att halvera biljettpriserna i kollektivtrafiken och att sänka avgifterna för godstrafiken på järnvägen? Eller det om att ställa om det finansiella ramverket och frigöra 700 miljarder för klimatinvesteringar?
Helleday behöver inte vara orolig att vi säljer vår själ. Jämlikhet, solidaritet och klimatomställning är en del av samma politik.