Barn är de enda brottsoffren som samhället tvingar att umgås med sin förövare. Nio av tio barn som tvingas ha umgänge med sin, eller en närståendes, förövare upplever ångest, rädsla, sorg och frustration. Nio av tio av barnen får bestående psykiska men.
I Sverige, som antagit barnkonventionen som lag, vet vi hur dåligt barn mår av att leva med våld. Vi har numera en barnfridslag som gör det straffbart att utsätta barn för att tvingas uppleva våld mot en närstående. Ändå ser vi att domstolar i vårdnadstvister dömer barn till fortsatt umgänge med förövaren. Enligt uppgift från Domstolsverket avgörs cirka 6 600 vårdnadstvister per år i våra domstolar. I 64 procent framkommer att våld eller andra övergrepp förekommit. Vanligtvis är det en pappa som utövat våld mot barnets mamma och syskon, ibland också mot barnet självt.
Domstolen väger sällan in våldet i bedömning om barnets fortsatta umgänge.
Vi anser att barnens röster måste tas på allvar i hela rättskedjan för att barn ska få rätt till ett liv fritt från våld. Samhället sviker barnen så länge som barn utsätts för tvångsumgänge. Det måste bli ett stopp på det. Vi kräver att en förälder som dömts för upprepat våld eller allvarligt våld mot barnet eller barnets närstående ska förlora vårdnaden om barnet.
Barn ska inte genom domstolsbeslut tvingas till umgänge med en förälder som dömts för våld mot barnet eller närstående till barnet.