Som en blivande förälder till sitt första barn finns det mycket nytt att tänka på och en viss oro finns för hur ens förlossning kommer att bli. En förlossning är något helt nytt, stort och kanske skrämmande för många. Trots det finns dock en trygghet i att veta att ens partner kommer att finnas där hela tiden och hen kan inge lugn och trygghet i en ny, okänd miljö vid förlossningen.
Nu när coronapandemin är här så blir dock inte förlossningen mindre skrämmande när de blivande föräldrarna får höra att mamman vid en eventuell igångsättning kommer att få spendera sju till åtta timmar ensam på sjukhuset utan sitt största stöd vid sidan - sin partner. I värsta fall, om partnern har feber, får hen inte vara med överhuvudtaget. Jag undrar: Hur stor stress skapar inte ett sådant scenario hos de blivande föräldrarna?
Samtidigt som att ens partner som är livsviktig alltså kan förbjudas att vara med från start till slut under en förlossning så pågår följande: Gymnasieklasser samlas och går gemensamt in i matsalar för att äta. Restauranger och barer tillåter gäster att sitta fyra personer vid ett gemensamt bord men när gästerna rör sig till eller från bordet så hålls sällan tillräckligt med avstånd till andra sällskap för att inte kunna smitta dem med corona. I sjukhuset entré samlas folkmassor. I matbutiker är det ofta konstigt nog äldre personer som inte håller tillräckligt avstånd till andra individer. Men en blivande förälder som vill finnas där för sin partner och sitt kommande barn, det är hen som är livsfarlig i samhället och kommer att smitta alla med corona.
Var är tryggheten för blivande föräldrar?
Signaturen "Blivande mamma" är kritisk till att vid eventuell igångsättning av förlossning under pandemin får inte den blivande pappan vara med.
Foto: Anders Wiklund/TT
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.