Hela livet består av olika val, allt från telefonabonnemang till val av vårdcentral och de flesta av oss har vant sig vid det. När vi blir äldre och behöver hjälp med vardagsbestyren så bestämmer någon annan åt oss. Vill vi ha hemtjänst så kan vi än så länge välja leverantör men det kommer inte att bli möjligt i Strängnäs framöver då majoriteten beslutat att vi inte ska ha LOV – lagen om valfrihetssystem – som är gällande idag och där vi kan välja vem som ska stödja oss i vardagen.

Vi kan inte heller välja nivå på vilken hjälp vi ska ha utan det är en biståndshandläggare som utifrån vårt tillstånd (sjukdom, funktionsnedsättning mm) som bestämmer vilken nivå på stöd vi är berättigade till. Vi betalar, men kan inte välja till. Dessutom används ett system där kommunen mäter den tid som det ska ta för att få en dusch, hjälp med inhandling, städ etc. Det påminner om något vi gjorde inom industrin i början av förra seklet, kan det bero på att yrket är kvinnodominerat?

Våra behov är självklart individuella, en tjänst kan utföras på många olika sätt utifrån våra olika behov.

Vi kan heller inte välja om vi skulle vilja bo på ett äldreboende med service s k särskilt boende, då ska du i princip inte kunna ta hand om dig själv alls. Har du en make/maka så är det inte säkert att vi får bo ihop längre, om den personen är piggare.

Vi kan inte få plats på ett äldre boende där det finns tillgång till aktiviteter och umgänge kring matbordet om du är tillräckligt pigg för att klara dig hemma. 

Självklart ska vi ha valfrihet både när det gäller val av leverantör för hemtjänst, om vi väljer att bo kvar hemma, och ha möjlighet att flytta till någon form av äldreboende när vi själva anser att det är dags oavsett sjukdomsbild eller funktionshinder, ensamhet kan också vara ett problem för många. Ett 65+ boende är inte ett alternativ för alla. Vi vill att det ska finnas utrymme att välja ett serviceboende när vi själva önskar det.