Utrota diskrimineringen av kvinnor och flickor. Det är ett av jämställdhetsmålen i Agenda 2030. Trots det ser vi en global backlash där en miljard kvinnor och flickor bor i länder där jämställdheten antingen avstannat eller backat, enligt en ny rapport från Equal Measures 2030 och barnrättsorganisationen Plan International.
Flickors rättigheter har ytterligare förvärrats av de globala kriser vi ser – från pandemier till klimatförändringar. Våldet mot flickor och kvinnor i hemmet ökade dramatiskt under pandemin.
Vi ser också att fler antifeministiska rörelser växer runt om i världen. Aborträtten har starkt begränsats i USA och i Afghanistan får kvinnor varken synas eller höras längre. Soft Girls-trenden, att unga tjejer slutar arbeta och blir försörjda av sin man, sprider sig i vårt samhälle, samtidigt som studier visar att unga män känner sig hotade av jämställdhet.
Det räcker med att gå in på mina sociala medier så möts jag av antifeministiska kommentarer och abortmotståndare. Det är en kort väg till färre rättigheter.
Enligt Equal Measures beräkningar kommer jämställdhet i världen inte att uppnås förrän under 2100-talet. De visar till och med att det kommer att vara sämre ställt med jämställdheten 2030 än när målen sattes 2015. Det är alltså mina döttrars döttrars döttrars döttrar som kanske får växa upp i en jämställd värld utan våld, förtryck, barnäktenskap och könsstympning. Det kan jag inte acceptera.
Sverige – ett av världens mest jämställda länder – kan visa vägen. På internationella flickadagen (11 oktober) såväl som alla andra dagar måste vi stå upp för flickors rättigheter.