Nyligen aviserade Försvarsmakten kommande militärövningar med ”samtliga försvarsgrenar och stridskrafter” från slutet av april och in i maj, dygnet runt.
Aurora, som betyder morgonrodnad, är i sanning en försåtlig benämning på militär verksamhet. Vad är det för tankar vi kommer att få när vi väcks i gryningen av stridsflyg och helikoptrar? Trygghet, att Sverige har flest vapen i världen per invånare med ständigt ökande vapenarsenal? Ett exempel är att Saab nyligen tecknade ett nytt ramavtal med Natos inköpsorganisation NSPA för vapensystemet Carl-Gustaf M4 och pansarskottet AT4. Utöver detta lade NSPA nya beställningar till ett sammanlagt ordervärde på 350 miljoner kronor. (Svenska Dagbladet 31/3)
Eller, tänker vi på de enorma utsläpp av växthusgaser och miljöskadliga ämnen som övningarna, och dessförinnan tillverkningen, avger till atmosfären, marken och vattnen och som bidrar till den globala uppvärmningen och påverkar människors och djurs miljö för lång tid?
Eller, den skräck som väcks hos barn och vuxna som flytt från krig och som när de hör stridsflygens dån tror sig vara tillbaka i helvetet?
Eller, låter tanken stanna vid ordet ”Aurora” med dess betydelse av gryning, morgonrodnad, och föreställer oss att den nya dagen skulle kunna föra med sig sans, omtanke och ansvar för vår gemensamma värld, om vi bestämmer oss för det.